Svensk kriminalpolitik står inför stora förändringar efter mandatperiodens sista omröstningar.
Riksdagen har sagt ja till både sänkt straffbarhetsålder för allvarliga brott och regeringens omfattande reform av straffsystemet, där dagens mängdrabatt ska avskaffas.
Besluten innebär att barn som fyllt 14 år ska kunna dömas till en påföljd för särskilt allvarlig brottslighet, rapporterar Aftonbladet.
Regeringens proposition omfattar brott med ett minimistraff på minst fyra års fängelse, exempelvis mord, grov våldtäkt, människorov och grovt vapenbrott.
Sänkningen från dagens straffbarhetsålder på 15 år är tänkt att gälla under fem år och därefter utvärderas.
Samtidigt skärps reglerna även för äldre ungdomar.
Ungdomsreduktionen ska minskas kraftigt för personer under 18 år och avskaffas helt för unga myndiga.
Regeringen motiverar förändringarna bland annat med att personer som misstänks för dödliga skjutningar har blivit yngre och att fler unga som begår allvarliga brott har kopplingar till kriminella nätverk.
Mängdrabatten avskaffas efter jämn omröstning
Än mer politiskt laddad blev frågan om den så kallade mängdrabatten. Regeringens förslag gick igenom med knapp marginal.
Reformen innebär att varje brott ska få större betydelse när en person döms för flera brott.
Straffvärdet ska minst motsvara summan av straffvärdet för de tre allvarligaste brotten, innan domstolen gör en samlad proportionalitetsbedömning.
Justitieminister Gunnar Strömmer beskriver riksdagens besked som en framgång för brottsoffer.
– Det är en glädjens dag för alla brottsoffer i Sverige, säger han.
Finansminister Elisabeth Svantesson pekar på samma perspektiv.
– Det var otroligt viktigt, framför allt för de brottsoffer som tidigare upplevt att straffen inte varit proportionerligt till brottet de utsatts för, säger hon.
Socialdemokraterna motsätter sig regeringens modell och vill i stället prioritera ett mer begränsat avskaffande av mängdrabatten för sexualbrott.
Partiet har också pekat på kostnaderna och Kriminalvårdens kapacitet som problem med den större reformen.
Valet avgör hur reformerna genomförs
Trots riksdagens beslut är den politiska striden därmed inte över.
Tidöpartierna och Socialdemokraterna går in i valrörelsen med olika modeller för hur straffsystemet ska förändras.
– Dagens omröstning innebär att det behövs ett regeringsskifte om mängdrabatten för sexualbrott ska slopas omgående, istället för att vänta i flera år.
Det är ett stort svek mot brottsoffren vars upprättelse annars kommer att dröja länge.
Att stifta lagar utan ett datum, det är vad jag skulle kalla soft on crime.
Om vi socialdemokrater vinner valet kommer våldstäktsrabatterna att ryka med detsamma, säger Teresa Carvalho, kriminalpolitisk talesperson för Socialdemokraterna.
Strömmer avvisar kritiken.
– Jag tycker att det är lite sorgligt faktiskt om jag ska vara ärlig.
Att man med en sådan hetta motarbetar en reform som verkligen på allvar ska leverera det här skiftet som alla säger sig vilja ha, det vill säga stå på brottsoffrens sida, säger han.
Riksdagens besked sätter därmed ramarna för en av valrörelsens stora rättspolitiska konflikter.
För väljarna handlar skiljelinjen inte längre bara om huruvida straffen ska skärpas, utan om hur långt reformerna ska gå och hur snabbt de kan genomföras.