Kenneth Glad
Nya mätningar förlänger en flera decennier lång dokumentation av förändringarna i Arktis. Forskare följer nu vad utvecklingen kan innebära för världens hav och kustområden.
Grönlands inlandsis förlorade omkring 173 miljarder ton under det senaste avsmältningsåret, från september till augusti, enligt GEUS, Danmarks och Grönlands geologiska undersökning.
Årets siffra ligger långt under de omkring 458 miljarder ton som förlorades 2012. Men forskare framhåller att det mer betydelsefulla är den obrutna följd som ligger bakom siffran: Grönland har nu haft 30 år i rad då inlandsisen förlorat mer massa än den tillförts.
Det senaste avsmältningsåret som slutade med en total nettotillväxt var 1995–1996, rapporterar DR med hänvisning till uppgifter från GEUS.
Denna 30-årsperiod har särskild betydelse inom klimatforskningen. Forskare använder vanligtvis referensperioder på tre decennier för att beskriva klimatförhållanden och skilja långsiktiga mönster från kortare variationer i vädret.
Den långvariga minskningen fortsätter
Signe Hillerup Larsen, forskare inom glaciologi och klimat vid GEUS, diskuterade resultaten i en intervju med DR P1 Morgen.
Hon sade att den fortsatta utvecklingen visar på en varaktigt negativ massbalans. Larsen tillade att det numera framstår som osannolikt att inlandsisen ens under ett enskilt år skulle tillföras mer massa än den förlorar.
Grönlands inlandsis täcker omkring 80 procent av ön och innehåller enorma mängder sötvatten.
Den årliga massbalansen kan fortfarande variera kraftigt från ett år till ett annat. Snöfall under vintern tillför massa, medan varmare förhållanden under sommaren kan öka avsmältningen. Dessa variationer bidrar till att förklara varför förlusterna kan vara betydligt större ett år än ett annat utan att den långsiktiga utvecklingen ändrar riktning.
Den relativt mindre förlust som registrerades i år innebär därför inte att den övergripande minskningen har upphört, sade Larsen.
Uppvärmning kan påskynda isens rörelser
Avsmältningen vid ytan är bara en del av den process som forskarna följer.
Enligt Larsen kan varmare och tunnare is göra det möjligt för större mängder smältvatten att tränga ned mot inlandsisens botten. Vatten som når botten kan bidra till att delar av isen rör sig snabbare mot havet.
Det kan leda till att mer is bryts loss från glaciärer och hamnar i havet.
Processen är betydelsefull eftersom Grönland innehåller så stora mängder sötvatten att isförlusterna kan få konsekvenser långt utanför Arktis.
Under de senaste 30 åren har avsmältningen från Grönlands inlandsis bidragit med omkring 1,5 centimeter till den globala havsnivåhöjningen, enligt Larsen.
Sötvatten väcker ytterligare oro
Stigande havsnivåer är inte det enda skälet till att forskare följer utvecklingen på Grönland noga.
Larsen sade att forskare även oroar sig för om de ökande mängderna sötvatten som tillförs havet kan påverka viktiga globala havsströmmar.
GEUS fortsätter att övervaka inlandsisen för att förbättra uppskattningarna av hur mycket framtida avsmältning kan bidra till havsnivåhöjningen.
Hur mycket is som förloras kommer även fortsättningsvis att variera från år till år i takt med förändringar i snöfall och sommartemperaturer. Men Grönland har inte registrerat någon årlig nettotillväxt sedan mitten av 1990-talet.
Källor: DR, GEUS
