Kenneth Glad
Nya maskiner och allt mer detaljerade data förändrar hur skogsarbetet organiseras. Att föra experimentella system över till regelbunden användning är fortfarande en utmaning.
Ett norsk-danskt forskarlag testar SkyPlanter, ett drönarsystem som är utformat för att placera unga träd direkt i skogsmarken. Tekniken har utvecklats av NIBIO tillsammans med Syddansk Universitet och befinner sig fortfarande på prototypstadiet. Den har ännu inte utvecklats till en kommersiell planteringsmaskin.
Forskare vid NIBIO uppger att den nuvarande versionen kan bära sju plantor åt gången, medan en kommersiellt gångbar modell skulle behöva ha plats för närmare 25. Systemet har också fysiska begränsningar. Hård mark kan vara svår att hantera eftersom luftfarkosten bara kan utöva begränsad kraft, och en pilot på marken behövs fortfarande för att styra arbetet.
Drönaren landar på en utvald planteringsplats, använder sin utrustning för att sätta plantan i marken och lyfter sedan igen. Uppgiftens potentiella omfattning är betydande: Under 2024 planterades mer än 48 miljoner skogsplantor i Norge.
Intresset för lättare planteringsutrustning hänger delvis samman med förhållandena inom norskt skogsbruk, där brant terräng och mindre skogsfastigheter kan göra det mindre praktiskt att använda och transportera tunga maskiner.
NIBIO uppgav 2025 att utvecklingen av SkyPlanter väntades fortsätta fram till hösten 2026, medan forskarna undersökte hur systemet så småningom skulle kunna närma sig kommersiell användning.
Drönare kartlägger skogen
Rasmus Astrup, forskningsdirektör vid NIBIO, sade till NRK att effektiv plantering sannolikt skulle kräva att flera drönare arbetar tillsammans, i stället för att man förlitar sig på en enda luftfarkost.
Forskarna har också övervägt en högre grad av autonomi, bland annat system där flera drönare skulle kunna samordna planteringen över större skogsområden med mindre direkt mänsklig styrning.
Samma teknik används till mer än plantering. NIBIO-forskaren Johannes Rahlf använder sensorutrustade drönare som samlar in mätdata, såsom trädens höjd och diameter.
Artificiell intelligens kan därefter bearbeta informationen för att identifiera enskilda träd och ge en mer detaljerad bild av skogens tillstånd. För skogsägare kan den typen av data göra det lättare att förstå vad som växer i ett visst område och var det kan behövas närmare uppföljning.
Digitala register skapas också på marknivå. Vid Glommen Mjøsen Skog i Norge väljer Anne Guri Kløvstad om hon planterar gran eller tall och registrerar varje plantas GPS-position efter att den har satts i marken.
Enligt NRK kan de insamlade uppgifterna hjälpa till att lokalisera områden som drabbats av röta och stödja senare beslut om vilka trädslag som lämpar sig bäst på olika platser.
Att omvandla dessa system från forskningsprojekt till verktyg som används i stor skala inom branschen är fortfarande en utmaning. Norges Skogeierforbund uppger att Norge redan har betydande expertis inom skogsdata och flygburen laserskanning, men att relativt få företag knyter samman forskning, skogsbruk och investeringar.
Organisationen har därför efterlyst en starkare datainfrastruktur och fler pilotprojekt där nya system kan testas under praktiska förhållanden innan de införs i större skala.
Källor: NRK; NIBIO; Norges Skogeierforbund; Syddansk Universitet
