Mimmo Wiestål Fischetti
Att prata öppet om hälsa, välmående och livets svåra stunder har blivit allt vanligare i det svenska samhället.
Många möter dagligen vänner, familjemedlemmar eller kollegor på jobbet som delar med sig av sina personliga erfarenheter.
Samtalen runt kaffeborden handlar ofta om hur vi bäst får ihop livspusslet under stundvis tunga perioder.
Svenskarna visar överlag stor förståelse när någon i omgivningen behöver stanna upp och återhämta sig.
De flesta av oss strävar efter att skapa en trygg och balanserad vardag för våra nära och kära.
Funderingar uppstår ofta kring vad som egentligen påverkar måendet bäst när kraven i samhället förändras.
Ökade krav i skolan, på arbetet och i privatlivet gör att frågan berör nästan alla hushåll.
Diagnoserna ökar snabbt
Antalet medicinska etiketter för mentala besvär har stigit kraftigt i Sverige under det senaste decenniet.
Sajten MåBra rapporterar att psykiatriska diagnoser har blivit en mycket framträdande del i mångas liv.
Mellan 2010 och 2024 tredubblades siffrorna från trettiotusen till nästan hundratusen.
Inom sjukskrivningar har dessa orsaker sedan länge passerat vanliga kroppsliga skador.
Martin Wolgast, docent i psykologi vid Lunds universitet, lyfter problemet i sin bok Diagnosernas tid.
Experten menar att samhället i allt högre utsträckning försöker stämpla vanliga mänskliga problem som sjukdomar.
”Vi försöker rama in mänskliga problem, då kan vi prata om den eller den diagnosen istället för att prata om vad vi kan göra för att det ska bli lättare att leva”, säger Martin Wolgast.
Ekonomiska intressen och kända läkemedelsbolag gynnas dessutom av att allt fler personer definieras genom fasta kategorier.
Berättelsen om livet
Att få en stämpel upplevs av vissa som en lättnad för att förstå sina svårigheter i vardagen.
Baksidan är att den medicinska termen riskerar att dölja de verkliga orsakerna bakom måendet.
Lösningen på problemen handlar i stället ofta om att sänka stressen och stärka relationerna mellan människor.
Martin Wolgast betonar att det inte finns någon skarp gräns mellan att vara frisk och sjuk.
”Det är inte alltid man kommer åt själva problemet med en diagnos”, säger Martin Wolgast.
Kortare arbetstider, tryggare ekonomi och bättre platser för gemenskap kan minska antalet drabbade.
Ett starkare socialt sammanhang och ökat hopp inför framtiden ger ofta mycket bättre resultat än mediciner.
Förändringar i skolan och på arbetsplatserna krävs därför för att vända utvecklingen på lång sikt.
Om du eller någon närstående mår dåligt finns det bra hjälp att få via Vårdguiden på telefonnummer 1177.
Vid akuta situationer eller tankar på att avsluta ditt liv ska du alltid ringa 112 direkt för omedelbar hjälp.
