Filip Wollin
Var fjärde svensk har gjort samma misstag under semestern.
När vardagen drar igång igen efter sommaren återgår många till sina vanliga rutiner. Jobb, skola och andra måsten tar åter större plats efter ledigheten.
Samtidigt kan sommarens utgifter fortfarande göra sig påminda på kontot. Många mindre köp kan tillsammans ha blivit betydligt dyrare än vad man först trodde.
September kan därför vara ett bra tillfälle att se över privatekonomin, skriver Länsförsäkringar i ett pressmeddelande.
Med bättre koll på utgifterna blir det också lättare att planera resten av året.
Stress efter en dyr semester
I tidigare undersökningar från Länsförsäkringar uppger var fjärde svensk att semestern kostat mer än planerat. Det kan leda till både stress och oro, samtidigt som många drar ner på sitt sparande under resten av året.
När de sista sommarkostnaderna och fakturorna nu ska få plats i vardagsbudgeten är rådet att agera i tid.
Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, rekommenderar att man börjar med att räkna ihop hela semesterkostnaden.
”Stoppa inte huvudet i sanden. Ta kontroll. Räkna ihop hela semesterkostnaden, även kreditkortsköp och fakturor som ännu inte är betalda. Först när du ser totalsumman kan du prioritera rätt och göra en plan som håller”, säger han i pressmeddelandet.
Få full överblick på ekonomin
Börja med att gå igenom bankkonton, kreditkort, delbetalningar och obetalda fakturor. Räkna även med räntor och avgifter och kontrollera när betalningarna förfaller. Då blir det tydligare hur ekonomin faktiskt ser ut.
Om pengarna inte räcker till allt bör de viktigaste utgifterna prioriteras först. Det gäller exempelvis hyra eller månadsavgift, el, mat, mediciner och hemförsäkring.
Samtidigt kan det vara klokt att pausa nya kreditköp, delbetalningar och konsumtionslån tills ekonomin är under kontroll.
Den som har skulder bör göra upp en konkret betalningsplan och bestämma hur mycket som kan betalas varje vecka eller månad. När de nödvändiga utgifterna är täckta kan skulder med hög ränta och höga avgifter prioriteras.
Om du riskerar att inte kunna betala en räkning i tid bör du kontakta företaget eller långivaren så tidigt som möjligt. Det kan exempelvis gå att flytta fram förfallodagen eller komma överens om en avbetalningsplan.
Det är samtidigt viktigt att kontrollera den totala kostnaden. En längre återbetalningstid kan innebära att du får betala mer i både ränta och avgifter.
Den som har en buffert kan överväga att använda en del av den för att betala dyra kortfristiga skulder. Helst bör dock inte hela bufferten tömmas. När ekonomin stabiliserats kan sparandet sedan byggas upp igen.
Länsförsäkringar tipsar också om att sälja sådant som inte längre används, ta med matlåda till jobbet, pausa onödiga abonnemang och se över räntor, försäkringar och elavtal.
