Filip Wollin
Nya siffror visar den oväntade sanningen om svenskarnas sömn.
Hösten är en årstid då mycket förändras. Träd och buskar blir kala, marken är oftare blöt än torr och mörkret faller redan på eftermiddagen.
För många kan det kännas extra tungt att kliva upp ur sängen, samtidigt som det blir allt viktigare att hålla fast vid sina vanliga rutiner.
Snart är det dessutom dags att ställa om klockan till normaltid, något som innebär att vi får en extra timme under natten.
Den som hoppas på en hel timmes extra sömn kan dock bli besviken.
Mitt förslag:
I ett pressmeddelande skriver Withings att en ny analys visar att svenskarna i genomsnitt bara sover tolv minuter längre när klockan ställs tillbaka.
Analysen bygger på omkring 25 000 registrerade nätter i Sverige mellan 2023 och 2025.
Resultaten visar att 58 procent sov längre än vanligt under tidsomställningen. Samtidigt vaknade svenskarna i genomsnitt 32 minuter tidigare enligt klockan.
Liknande resultat noterades i våra nordiska grannländer. I Finland, Norge och Danmark ökade sömnlängden med omkring tio minuter.
Kroppen följer sina invanda rutiner
Enligt Christian Benedict, sömnforskare och docent i farmakologi vid Uppsala universitet, beror den begränsade ökningen på att kroppen inte automatiskt anpassar sig när klockan ställs om.
”Vi kan inte förvänta oss att kroppen automatiskt använder den extra timmen till att sova. Våra kroppar påverkas starkt av invanda mönster och vår dygnsrytm”, säger han i pressmeddelandet och fortsätter:
”När dagarna dessutom blir mörkare blir det ännu viktigare att hålla fast vid regelbundna rutiner och få dagsljus under dagen, särskilt på morgonen.”
Även mellan de svenska storstäderna finns vissa skillnader.
I Stockholm sov invånarna i genomsnitt 13 minuter längre, medan ökningen i Göteborg stannade på elva minuter.
I Malmö var underlaget för litet för att kunna dra några tillförlitliga slutsatser om förändringen.
Effekten försvinner snabbt
Den extra sömnen visade sig dessutom vara kortvarig.
Redan lördagen efter tidsomställningen sov svenskarna i genomsnitt sex minuter mindre än vanligt. Ytterligare en vecka senare var sömnlängden fortfarande omkring fem minuter kortare.
Enligt Benedict är det därför viktigare att titta på sömnvanorna över tid än att fokusera på hur mycket man sover under en enskild natt.
Genom att följa sina sömnmönster under en längre period kan man lättare förstå hur olika vanor påverkar sömnen.
Inför de mörkare vintermånaderna rekommenderar han framför allt regelbundna sovtider och att försöka få dagsljus tidigt på dagen.
Att lägga sig och gå upp vid ungefär samma tid varje dag kan hjälpa kroppen att behålla en stabil dygnsrytm, även när dagsljuset blir allt mer begränsat.
Det viktigaste är alltså inte hur många extra minuter man får när klockan ställs tillbaka, utan hur man tar hand om sin sömn under resten av året.
