Ida Hansson
Riksbanken tvärvänder.
I en överraskande vändning har Riksbanken meddelat att styrräntan i Sverige kommer att förbli oförändrad på 4 procent.
Detta besked från banken, som kom på torsdagsmorgonen, strider mot tidigare förväntningar och signaler från centralbanken.
Tidigare hade Riksbanken antytt att en räntehöjning var att vänta i november, efter att ha höjt räntan i september.
Då framhölls det att en fortsatt åtstramande penningpolitik var nödvändig för att stabilisera inflationen nära målet på 2 procent.
Denna prognos ledde till att majoriteten av ekonomerna förväntade sig en ytterligare höjning. Åtta av tolv ekonomer i en enkät utförd av Infront hade förutspått en räntehöjning.
Trots att styrräntan hålls stabil, varnar Riksbanken för att inflationen fortfarande är för hög och att det finns risker för att den inte sjunker tillräckligt snabbt.
Banken påpekar att prisökningstakten på tjänster och varor fortsätter att vara hög, delvis på grund av den svaga kronan.
Medan Riksbanken håller dörren öppen för framtida räntehöjningar, om inflationsutsikterna försämras, finns det olika åsikter om den nuvarande penningpolitiken.
LO-ekonomen Torbjörn Hållö kritiserar den höga räntan och förespråkar istället kraftiga räntesänkningar.
Han argumenterar att en stor del av den svenska inflationen drivs av hög efterfrågan, vilket inte påverkas av räntehöjningar.
Hållö påpekar för SVT Nyheter också tidigare misstag av Riksbanken, som exempelvis under finanskrisen 2008.
Å andra sidan menar nationalekonomen Lars Calmfors att den höga räntan har varit nödvändig för att dämpa inflationen.
Han framhåller att utbudsstörningar påverkat priser på olja, livsmedel och energi, och att räntehöjningar varit ett viktigt verktyg för att hantera dessa inflationstryck.
Denna oväntade vändning i Riksbankens penningpolitik fortsätter att vara ett ämne för debatt bland ekonomer och policyexperter, medan allmänheten och marknaden anpassar sig till det nya läget.
