Ida Hansson
Regeringen föreslår att personer som döms i brottmål ska betala en större del av sina rättegångskostnader.
Detta nya lagförslag, som snart presenteras för riksdagen, har väckt debatt, särskilt inom Advokatsamfundet som uttrycker oro för de ekonomiska konsekvenserna för dömda.
I nuläget är det vanligt att dömda inte betalar för sin offentliga försvarare, trots att de enligt huvudregeln ska göra det.
Kostnaden baseras på den dömdes taxerade inkomst, med en genomsnittlig betalning på cirka 5 000 kronor 2022.
Regeringen anser dock att denna summa är för låg och siktar på att fördubbla beloppet.
”Vi anser det rimligt att skärpa ansvaret för de dömda att bidra ekonomiskt om de har förmågan,” förklarar Justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Advokatsamfundet har dock avvisat förslaget, pekandes på att många dömda redan idag betalar betydligt mer än genomsnittet.
Advokat Camilla Wikland framhäver att vissa dömda kan stå inför kostnader på upp till 70 000 kronor, vilket kan leda till skulder hos Kronofogden om de inte kan betala.
Ett annat problem som Wikland lyfter är att många gängkriminella, som ofta saknar registrerad inkomst, undgår att betala för sin offentliga försvarare.
Hon påpekar även att vissa av hennes klienter, på grund av ekonomiska skäl, har valt att avstå från att ha en försvarsadvokat, vilket hon anser är problematiskt med tanke på rätten till försvar enligt Europakonventionen.
Det nya lagförslaget är planerat att träda i kraft den 1 mars nästa år, och debatten kring dess konsekvenser fortsätter.
