Ida Hansson
Det är ett stort hot mot folkhälsan.
En oroande trend av ökande svåra infektioner orsakade av motståndskraftiga bakterier har identifierats, trots en långsam minskning av antibiotikaanvändningen.
Denna utveckling, som WHO benämner som en av de största hälsohoten och refererar till som en ”tyst pandemi”, kräver snabb åtgärd.
EU:s mål att minska antibiotikaanvändningen för att bekämpa resistensutvecklingen har visat sig vara en utmaning, enligt en rapport från ECDC.
Mellan 2019 och 2022 minskade antibiotikaanvändningen bland människor endast med 2,5 procent, vilket är otillräckligt för att uppnå målet om en 20-procentig minskning till 2030.
Efter en betydande minskning under pandemiåren 2020 och 2021, har användningen återigen ökat 2022, möjligen på grund av förändrade sociala och hygieniska beteenden.
Användningen skiljer sig avsevärt mellan länder, med en markant ökning i Bulgarien.
Sverige, tillsammans med Finland och Nederländerna, har lyckats minska sin användning med 5,4 procent och uppnå sina 2022-mål.
Samtidigt rapporteras en 50-procentig ökning av infektioner med en specifik typ av resistenta tarmbakterier.
En ljuspunkt är dock en nedgång i antalet meticillinresistenta stafylokocker (MRSA).
Enligt ECDC:s beräkningar dör årligen omkring 35 000 människor i EU, Island och Norge av infektioner som inte längre kan behandlas med antibiotika.
