Barnfamiljer tar lån för att finansiera sommarledigheten.
Den ekonomiska belastningen för svenska barnfamiljer inför sommarsemestern blir allt tydligare. Med historiskt höga skulder hos Kronofogden, nu uppe i 123,5 miljarder kronor — en ökning med 15 procent jämfört med förra året — varnar ekonomer för de långsiktiga konsekvenserna av att finansiera semester på kredit.
Magdalena Kowalzcyk från ekonomikanalen EFN uttrycker oro: ”Att spendera lånade pengar på semester borgar för en tråkig utveckling och innebär mer arbete för Kronofogden.”
I ljuset av de ekonomiska svårigheterna visar en ny undersökning av Länsförsäkringar att medan den genomsnittliga semesterbudgeten för resor år 2024 ligger på 18,522 kronor, planerar nästan var tredje barnfamilj att minska sina semesterutgifter jämfört med föregående år, enligt SVT Nyheter.
Trots detta överväger 20 procent av familjerna med lägre inkomster att ta privatlån för att täcka kostnaderna.
Priserna på semesteraktiviteter har också stigit, enligt SCB. Restaurangbesök, hotellnätter och till och med glass har blivit dyrare.
Till exempel kostar en daimstrut nu 30 kronor, vilket är en ökning med 20 procent från 2021. För att undvika ytterligare kostnadsökningar rekommenderar Kowalzcyk att man bokar resor så tidigt som möjligt: ”Flyg och tågbiljetter tenderar att bli dyrare ju närmare avresedatumet. Det är bäst att boka så tidigt som möjligt.”
Stefan Westberg, privatekonom på Länsförsäkringar, avråder från att ta blancolån för att finansiera semestrar och förordar istället att sådana lån bör användas för nödvändiga investeringar: ”Det finns en risk att man lånar för en livsstil som man inte har råd med. Det är bättre att använda blancolån för nödvändigheter som en bil eller en ny frys.”
