Mimmo Wiestål Fischetti
För första gången på två år finns nu ett möjligt möte mellan Ukraina och Ryssland i sikte. Samtalen ska hållas i Istanbul – men Ryssland står fast vid hårda villkor.
Ukraina och Ryssland förbereder sig nu för att eventuellt mötas i Istanbul den 15 maj. Om mötet blir av, blir det första gången sedan 2022 som parterna sätter sig vid samma bord för direkta fredssamtal. Initiativet kommer efter nya signaler från Rysslands president Vladimir Putin – men några eftergifter från rysk sida finns inte i sikte.
På söndagen upprepade Putin den ryska versionen av varför fredssamtalen 2022 kollapsade – att Ukraina bar skulden. Samtidigt betonade han att det krävs nya direkta samtal mellan länderna. Det nya? Den här gången nämnde han både tid och plats.
– Vi utesluter inte att samtalen i Istanbul kan leda till någon form av vapenvila, sa Putin.
Ukraina går med på samtal – trots orörliga krav från Moskva
Enligt SVT Nyheter har Ukraina bekräftat att man är redo att resa till Turkiet. Men motparten är ett Ryssland som inte visat några tecken på att ändra sina ståndpunkter. Moskva står fast vid kraven som framfördes redan i de tidigare samtalen i Turkiet 2022.
Då ville Ryssland bland annat att Ukraina skulle bli en neutral stat, att landets försvar kraftigt begränsas, samt att allt militärt stöd från väst skulle stoppas – villkor som Ukraina kallat oacceptabla.
Putin sa nu att samtalen bör ske utan några förhandsvillkor – samtidigt som han själv återvände till de tidigare ryska kraven, och beskrev mötet som en förlängning av de kollapsade fredsförhandlingarna i Istanbul.
Putins retorik: ”Demilitarisering” och ”avnazifiering”
De mest kontroversiella ryska kraven är fortfarande aktuella. Bland dem finns kravet på att Ukraina ska ”demilitariseras” och ”avnazifieras” – begrepp som av många tolkas som att Ryssland vill byta ut Ukrainas regering och kraftigt försvaga landets försvar.
Till detta kommer även krav på att den ryska kulturen, det ryska språket, rysk media och den ryska kyrkan ska få en starkare roll i Ukraina – något som enligt Kyiv Post fanns med i ett ryskt utkast till kravlista i mars.
Putin hänvisar också till det påstådda förtrycket av rysktalande i Ukraina, något som Ryssland lyfter som skäl till annekteringarna av Krim och flera östukrainska regioner.
Nato, mobilisering – och västligt stöd splittrar parterna
Bland det Ryssland kallar konfliktens ”grundorsaker” finns också Ukrainas relation till Nato. Ryssland menar att alliansen har expanderat för långt österut. Men Ukraina och dess västliga allierade håller fast vid att Rysslands militära angrepp 2014 och 2022 är roten till konflikten.
Samtidigt har USA lagt fram ett förslag om 30 dagars vapenvila – något Ukraina är positivt inställt till. Men Ryssland avfärdar förslaget, med krav på att Ukraina först ska stoppa mobilisering av nya soldater och att väst slutar skicka militärt stöd.
Sammanfattning: Nya samtal – samma låsningar
Mötet i Istanbul kan bli ett första steg mot nya samtal, men det är långt kvar till fred. Putin har visserligen öppnat dörren för förhandlingar, men står samtidigt fast vid krav som Ukraina vägrar acceptera. Frågan är om detta nya initiativ verkligen är en väg framåt – eller bara en repris på det som redan misslyckats.