Mimmo Wiestål Fischetti
Bistånd knyts till migration och energi – kritiseras som maktspel.
EU är på väg att förändra sitt sätt att ge bistånd till utvecklingsländer. Istället för att skicka pengar utan motkrav vill EU nu ställa tydliga krav på mottagarländerna – och koppla biståndet till EU:s egna intressen inom migration, energi och handel.
Villkorat stöd till Afrika och Mellanöstern
Det nya förslaget, som just nu diskuteras i Bryssel, innebär att länder i exempelvis Afrika och Mellanöstern måste visa att de samarbetar kring frågor som att stoppa migration till EU, för att få del av pengarna. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och budgetkommissionär Piotr Serafin skriver i ett internt dokument att ”partnerskapspaketen” ska skapa en starkare koppling mellan EU:s utrikespolitik och de egna prioriteringarna, som energisäkerhet och tillgång till viktiga råvaror, skriver Politico.
”Ett helt nytt sätt att tänka bistånd”
Det här markerar ett stort skifte från EU:s tidigare biståndsmodell, som varit relativt villkorslös. Istället vill man nu efterlikna länder som USA och Storbritannien, som länge använt bistånd som ett verktyg för att driva igenom sina egna politiska mål.
Men för att planen ska bli verklighet måste EU få med sig både medlemsländerna, parlamentet och frivilligorganisationer – och alla måste säga ja. Många är skeptiska. Kritiker varnar för att kopplingen till migration och energi riskerar att urholka det långsiktiga utvecklingsarbetet.
– Det här riskerar att försämra kvaliteten på EU:s bistånd, säger María José Romero från organisationen Eurodad.
En anonym EU-diplomat hävdar att det inte finns ett enda medlemsland som helhjärtat stödjer förslaget i dagsläget. Frågan ska tas upp av EU:s utvecklingsministrar den 26 maj.
Cash-for-reforms – pengar i utbyte mot förändring
Planen är att EU ska sluta ekonomiska partnerskap med varje mottagarland, där biståndet kopplas till bredare handels- och ekonomiska överenskommelser. Men det möter hård kritik. Kritikerna menar att modellen är paternalistisk och riskerar att förstärka bilden av EU som en nykolonial makt, särskilt i Afrika.
– Det handlar mer om att blidka väljare hemma än att hjälpa dem som verkligen behöver det, säger den danske EU-parlamentarikern Rasmus Nordqvist.
Från Bryssel betonas dock att det nya systemet inte ska likna de metoder som USA och Kina anklagats för, där bistånd används som påtryckningsmedel för egna geopolitiska syften. ”Vi skapar partnerskap som ska gynna båda parter,” hävdar en EU-tjänsteman.
Samtidigt slår kommissionen fast att reglerna för humanitärt bistånd – det vill säga stöd för mat, vatten och akuta behov – inte ska förändras.
Stora förändringar i administrativ struktur
En annan stor nyhet är att flera olika stödprogram, som idag hanterar migration, investeringar och konfliktförebyggande, föreslås slås ihop till en gemensam fond – Global Europe Fund – med olika geografiska underkategorier. Länder som är på väg att gå med i EU, exempelvis Ukraina och länder på Balkan, kan dock få tuffare krav än andra mottagarländer.
Det finns också farhågor om att kommissionen tar för stor kontroll över biståndspengarna, eftersom den nya modellen gör det möjligt att flytta pengar mellan olika regioner utan att alltid fråga medlemsländerna.
– Flexibilitet både inom och mellan olika regioner ska införas, står det i dokumentet.
Fortsatt diskussion väntar
Den nya biståndspolitiken ska diskuteras vidare inför förslaget till nästa långtidsbudget, som presenteras av kommissionen den 16 juli. Kritikerna lär fortsätta att göra sina röster hörda – och striden om EU:s framtida roll som biståndsgivare har bara börjat.