Samtidigt som Ukraina kämpar i världens mest minerade land, väcker Sveriges nya satsning på fordonsminor debatt.
Just nu läser andra
Minor – ett vapen som präglade kalla krigets taktik – är nu återigen aktuella i Europa. I Ukraina används de intensivt av båda sidor, vilket har förvandlat landet till det mest mintäckta i världen. Denna utveckling har även påverkat Sveriges försvarsstrategi.
– Det är ett effektivt sätt att hindra motståndaren från att nyttja vårt eller allierades territorium, säger Oscar Elardt, bataljonschef vid Ing2 i Eksjö, till SVT Nyheter.
Sverige använder sig enbart av minor som riktar sig mot fordon – till exempel stridsvagnar – och inte mot människor. Det finns modeller som aktiveras av tryck, och andra som reagerar på magnetism när ett fordon passerar.
Enligt Elardt är det avgörande att alla utplaceringar protokollförs noggrant. Minor kan ligga aktiva i flera decennier och riskerna kvarstår även långt efter en eventuell konflikt.
Läs också
Men detta är precis vad människorättsorganisationer vänder sig emot.
Måns Molander, sakkunnig på Human Rights Watch, påpekade att en mina inte kan skilja mellan civila och militära fordon.
Enligt organisationen är det just denna urskillningslöshet som gör att användningen av minor, trots att de inte är förbjudna, ändå kan anses stå i strid med internationell humanitär rätt.
Molander framhöll också att Sverige borde överväga andra metoder för gränsskydd och försvar. Han nämnde exempelvis en kombination av modern luftövervakning och avancerad teknologi som skulle kunna skydda utan att utsätta civila för samma risker.