Sju månader i fångenskap har märkt soldaten för livet – men de fysiska skadorna var aldrig den värsta delen.
Just nu läser andra
Sju månader i fångenskap har märkt soldaten för livet – men de fysiska skadorna var aldrig den värsta delen.
Igors mardröm börjar

År 2022 tillfångatogs den ukrainske soldaten Igor Platonov av ryska styrkor under det brutala slaget om Mariupol.
Det som följde var en sju månader lång mardrömslik prövning i flera ryska häkten, där Igor lärde sig att ”det finns något som är mycket värre än tortyr.”
Nu har Igor berättat sin historia för den nederländska tidningen AD.
Läs också
En falsk känsla av trygghet

När Igor först kapitulerade höll han fast vid hoppet om att ryssarna skulle följa Genèvekonventionen.
Till en början verkade fångvaktarna civiliserade – de erbjöd honom till och med en cigarett. Men illusionen av anständighet krossades snabbt.
Blev fråntagen allt av värde

När han gick ombord på fångtransporten fråntogs han alla personliga tillhörigheter – guld, kors, vigselringar – något han beskriver som djupt förnedrande.
Olenivka: Det ökända fängelset

Igor fördes till det ökända Olenivka-fängelset nära Donetsk. Vid ankomsten tvingades han och andra fångar klä av sig nakna för helkroppsvisitationer.
Skapad för att bryta ner dig

Det var bara början på en systematisk avhumanisering.
”De tog allt ifrån oss,” minns Igor i intervjun med AD. ”Det var utformat för att bryta ner oss redan innan vi nådde cellerna.”
Den hårda verkligheten

Igor insåg snart att någon snabb frigivning inte var att vänta.
I stället transporterades han mellan tolv olika häkten – alltid med ögon tejpade, händerna bakbundna, kastad på lastbilsflak som boskap.
Vid varje nytt fängelse möttes han av omedelbar och brutal misshandel.
Ritualen ’Priyomka’

Varje förflyttning inleddes med en våldsam ritual kallad ”priyomka”, beskriven av en FN-rapportör som utdragen och grym misshandel.
Rör dig snabbt – annars slår de hårdare

Igor berättar för AD att man inte förstår vad som händer – man faller bara till marken och blir genast slagen.
Om du inte rör dig tillräckligt snabbt slår de hårdare. Om du faller ihop blir det ännu värre – vissa fångar reste sig aldrig igen.
Krossade ben

De fysiska skadorna var förödande. Igor förlorade alla tänder, fick flera frakturer – i ryggen, käken, revbenen och höger ben – och led av långvariga inre skador.
Den djupaste smärtan: förnedring

Men, insisterar han, den fysiska smärtan var inte det värsta.
Enligt honom skar förnedringen djupare än någon kroppslig skada.
Förnedring som underhållning

I en särskilt grym vändning tvingades fångarna att underhålla sina plågoandar.
I ett center i Kursk fick de kackla som höns, sjunga på kommando och till och med springa nakna.
En ritual för att avhumanisera

Vakterna verkade njuta av att förnedra fångarna. Igor rakades med våld flera gånger – ibland slets hud med.
Han är övertygad om att det aldrig handlade om kontroll, utan om att beröva dem all värdighet.
Tortyr och förhör

Till slut utsattes Igor för förhör där misshandeln fortsatte.
Han kopplades också till en lögndetektor – ett ögonblick han beskrev som ”otroligt stressande.”
Ett stråk av hopp

Efter sju månaders lidande fick Igor besked om att han skulle släppas. Först trodde han det inte – han hade hört det förut, bara för att bli grymt besviken.
Men när våldet började avta väcktes hoppet. Som han beskriver det verkade vakterna försöka dölja spåren av övergrepp.
Frihet, men inget lugn

I slutet av november 2022 blev Igor till slut frigiven i ett fångutbyte. Fysiskt fri men emotionellt märkt erkänner han att han inte längre kan lita på människor som förr.
Han tror helt enkelt inte att han någonsin blir densamme igen.
Det som gör mest ont: Hatet

Det som återstår är ett brännande hat mot dem som plågade honom.
”De är inte människor,” säger Igor om sina fångvaktare. ”Människor gör inte sådana saker. De är varelser från helvetet.”