Jens Asbjørn Bøgen
Ryssland har använt Natos utvidgning som en förevändning för sitt storskaliga krig i Ukraina.
Ryssland har använt Natos utvidgning som en förevändning för sitt storskaliga krig i Ukraina.
Vad händer?
Österrikes utrikesminister Beate Meinl‑Reisinger har öppnat för en nationell dialog om landets framtida försvarspolitik – inklusive ett eventuellt Nato-medlemskap.
Långvarig neutralitet ifrågasätts
I en intervju med tyska Welt den 26 juli lyfte Meinl‑Reisinger fram de växande säkerhetshoten i Europa, särskilt till följd av Rysslands krig i Ukraina, som skäl att omvärdera Österrikes långvariga neutralitet.
Österrike har varit officiellt neutralt sedan 1955 – en status som fastställdes som en del av avtalet om att återfå full suveränitet efter andra världskriget.
”Neutralitet är inget skydd i sig självt”
Meinl‑Reisinger betonade att neutralitet inte automatiskt innebär trygghet.
”Vi kan inte bara luta oss tillbaka och tro att om vi inte gör något mot någon, så kommer ingen att göra något mot oss,” varnade hon.
Efterfrågar debatt – inte beslut
Hon konstaterade att det i nuläget inte finns någon majoritet i parlamentet eller bland befolkningen för Nato-anslutning, men betonade att en bred nationell diskussion ändå är viktig.
”Jag är mycket öppen för en offentlig debatt om Österrikes framtida säkerhets- och försvarspolitik”, sade hon.
Nytt tänkande efter invasionen
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har ökat trycket på Europas försvarspolitik.
För Österrike har kriget blivit ett uppvaknande kring vad neutralitet faktiskt innebär – och om den ger tillräckligt skydd i en tid präglad av aggressiva statliga aktörer.
Aktiv – men inte medlem
Trots att Österrike står utanför Nato har landet deltagit i en rad EU-ledda fredsbevarande insatser och stödjer EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik.
Varnar för naivitet
Meinl‑Reisinger varnade för vad hon kallade en naiv syn på säkerhet.
Att avstå från konflikter är inte längre någon garanti för trygghet, menade hon – och framhöll behovet av ett starkare självförsvar och tätare internationella samarbeten.
Finland och Sverige som förebilder
Österrike är inte ensamt om att ompröva sin militära alliansfrihet. Finland och Sverige, båda tidigare neutrala, ansökte om Nato-medlemskap efter Rysslands angrepp.
Finland gick formellt med i april 2023, följt av Sverige i mars 2024 – historiska beslut som förändrat Europas säkerhetskarta.
Ukrainas ansökan visar allvaret
Ukraina ansökte om ett snabbt Nato-inträde i september 2022 efter Rysslands olagliga annektering av fyra ukrainska regioner.
Landets önskan att gå med i alliansen visar vilket värde utsatta nationer fäster vid Natos kollektiva försvarsgaranti.
Rysslands besatthet av Nato
Ryssland har gång på gång hänvisat till Natos expansion som motivering för sin aggressiva utrikespolitik, särskilt gentemot Ukraina och Georgien.
Ett av Kremls centrala krav i det pågående kriget är ett permanent förbud mot ukrainskt Nato-medlemskap – ett krav som visar hur höga insatserna är för länder som överväger ett närmande till alliansen.
