Mimmo Wiestål Fischetti
Trots en lång historia av att uppmuntra sina anhängare till våld fortsätter USA:s president Donald Trump att skylla politiska attentat på ”den radikala vänstern”. Hans tystnad kring vissa offer och starka reaktion för andra visar på en tydlig dubbelstandard.
Polis dödad – Trump förblir tyst
Den 8 augusti sköts den georgiske polisen David Rose till döds när han försökte skydda federala arbetare från en beväpnad gärningsman. Fem veckor senare har Trump varken kommenterat händelsen, deltagit i begravningen eller beordrat flaggor på halv stång. Rose, en veteran från Afghanistan, lämnar efter sig två barn och en gravid hustru.
Samtidigt har Trump gett sin politiske allierade Charlie Kirk en statsmannalik begravning efter att denne mördades förra veckan. Kirk hedrades med flaggor på halv stång och en ceremoni där Trump själv planerar att närvara, skriver Huffpost.
Vita huset försvarar presidenten
Vita husets talesperson Abigail Jackson framhöll att Trump själv utsatts för attentat och nu sörjer en nära vän. Hon beskrev honom som en ledare som ”förstår faran med politiskt våld”. Men i sina tal valde presidenten återigen att rikta skulden mot vänstern.
”Retoriken från radikala vänsterkrafter har bidragit direkt till den terrorism vi ser i dag,” sa Trump i ett videotal från Ovala rummet.
Forskning visar motsatsen
Vetenskapliga studier ger en annan bild. En analys publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences 2022 visar att högerextrema och islamistiska grupper oftare tar till våld än vänsterextrema. Gary LaFree, professor i kriminologi vid University of Maryland, menar att enskilda fall – som mordet på Kirk eller attentaten mot Trump – inte räcker för att tala om en trend.
”Några få exempel gör ingen helhetsbild. Vår forskning visade tydligt ett samband mellan konservativ ideologi och ökat politiskt våld,” sa han.
Selektivt engagemang
Trumps mönster av tystnad är tydligt när offren inte tillhör hans anhängare. Efter mordbranden mot Pennsylvanias guvernörsresidens i april dröjde det en vecka innan han ringde den demokratiske guvernören Josh Shapiro. Vid mordet på en demokratisk lagstiftare i Minnesota i juni sa Trump rakt ut att han inte tänkte kontakta delstatens guvernör: ”Varför skulle jag ringa honom?”
Efter attacken mot Nancy Pelosis make 2022, då Paul Pelosi nästan slogs ihjäl med en hammare, skämtade Trump öppet om händelsen.
Lång historia av våldsretorik
Sedan sin första presidentkampanj 2015 har Trump gång på gång legitimerat våld. På valmöten 2016 uppmanade han sina anhängare att ”slå till” demonstranter och lovade att betala deras rättegångskostnader. Som president 2017 sa han till poliser att de inte behövde vara ”för snälla” vid gripanden.
Enligt hans tidigare försvarsminister Mark Esper ville Trump 2020 sätta in trupper som sköt mot demonstranter efter George Floyds död. Och den 6 januari 2021 hetsade han massorna att marschera mot Kapitolium för att ”kämpa” mot det påstått stulna valet.
Att hylla våldsverkare
Efter stormningen av Kapitolium hyllade Trump de dömda gärningsmännen. Han spelade in en låt med den så kallade ”J6 Choir”, bestående av fängslade upprorsmakare, och saluterade dem på sina valmöten. Väl tillbaka i Vita huset har han benådat hundratals som dömts för att ha attackerat poliser, vilket resulterade i fem döda och över 140 skadade.
”En president som leker med elden”
Joe Walsh, tidigare republikansk kongressledamot och numera en av Trumps kritiker, varnar för konsekvenserna:
”Donald Trump är en pyroman. Han har alltid varit det och kommer alltid att vara det. Med honom i Vita huset riskerar landet bokstavligen att explodera.”
