3 NATO-allierade rustar sig mot rysk invasion: förstärker gränser i trots

Ukrainas tidiga förluster, med över 50 000 kvadratmil erövrade inom månader efter invasionen 2022, skakade regionen.

Varför de baltiska länderna är i hög beredskap

För Litauen, Lettland och Estland, små NATO-medlemmar vid gränsen till Ryssland, är budskapet tydligt: de kanske inte har tid att reagera om konflikten sprider sig.

Alla tre baltiska länder var tidigare under sovjetiskt styre och bygger nu det som kallas ”Baltiska försvarslinjen”.

Målet är att förbereda sig inte bara politiskt eller diplomatiskt, utan också fysiskt, med bunkrar, pansarhinder och sprängfärdiga broar.

Litauen bygger en första försvarslinje

Litauen, som delar gränser med både Rysslands Kaliningradexklav och Vitryssland, leder arbetet.

Dess 30 mil djupa försvarszon omfattar miner, dolda bunkrar och brodemoleringar.

Det handlar inte bara om att stoppa trupper, säger tjänstemän, utan att sakta ner dem tillräckligt för att kunna slå tillbaka effektivt.

Landet har inga illusioner om vad som står på spel. Den tidigare utrikesministern Gabrielius Landsbergis varnade: ”Ryssarna kan ta sig igenom hela landet på några timmar.”

Ett mångfacetterat överlevnadsstrategi

Litauens planer stannar inte vid befästningar. Landet samarbetar nära med NATO och grannländer för att utveckla en enad front.

Försvarslinjen kommer så småningom att sträcka sig över alla tre baltiska länder, från Kaliningrad i väst till Narva-floden i öst.

Linjen förväntas omfatta 1 000 betongbunkrar, pansarhinder och omfattande logistiknätverk.

Projektet beräknas kosta cirka 60 miljoner pund per land och ses som en nödvändig investering i nationens överlevnad.

Lettland förstärker sin östgräns

Lettland, som sin södra granne, har börjat förstärka sin östgräns mot Ryssland och Vitryssland.

Tjänstemän bygger försvar som inte bara ska stoppa framryckningar, utan också styra inkräktare till förutsägbara zoner där motståndsstyrkor kan få övertag.

Militärplanerare beskriver taktiken som ”kanalisering”, där angripare leds in i dödszoner.

Strategin hämtar lärdomar från Ukrainas erfarenheter och speglar Lettlands begränsade strategiska djup.

Förberedelser för det värsta

Det som gör Lettlands situation särskilt spänd är den växande tron att ett vapenvila i Ukraina kan utlösa ny aggression på andra håll.

Landsbergis har varnat att det farligaste ögonblicket för de baltiska länderna kan komma efter att fredsförhandlingarna inleds.

Om Ryssland ser den frysta fronten i Ukraina som en chans att röra sig västerut kan Lettland bli ett primärt mål.

Regeringen skyndar därför på försvarsbyggen och ökar den militära beredskapen över hela landet.

Estland ansluter sig till regionalt försvar

Estland, det nordligaste av de tre baltiska länderna, slutför kedjan. Dess strategiska läge vid Finska viken gör det avgörande för NATOs baltiska försvar.

Precis som sina grannar bygger Estland befästningar och förbereder sig för asymmetrisk krigföring.

Regeringen har inte försökt dölja sina förberedelser.

Transparens är en del av avskräckningsstrategin, för att låta Ryssland veta att varje intrång kommer mötas med motstånd från dag ett.

Tjänstemän hoppas att detta hjälper till att förhindra det värsta från att hända från början.

NATO-stöd och baltiskt beslutsamhet

Trots sin lilla storlek visar de baltiska länderna stor beslutsamhet. Medan varje nation spenderar tiotals miljoner på försvar, förlitar de sig också starkt på NATO för att förstärka regionen.

Gemensamma militärövningar som Steadfast Defender och Iron Wolf blir allt vanligare.

Den outtalade rädslan kvarstår: även med all denna förberedelse kan Baltikum snabbt övermöstas vid en attack.

Därför väntar de inte på hjälp – de gräver in sig nu, bygger skyttegravar och lägger ut sprängämnen medan det fortfarande finns tid.