Mimmo Wiestål Fischetti
Många svenskar känner just nu av konsekvenserna av en dyr sommar. En del reste på kredit, andra nallade på bufferten – och vissa märker först nu hur mycket mer de faktiskt spenderade än planerat. Men det går att ta sig tillbaka på banan, och dessutom lägga grunden för en tryggare semester nästa år.
Att semestra på kredit – en vanlig fälla
Enligt Finansinspektionen uppgav drygt var tionde hushåll inför sommaren att de tänkte semestra för lånade pengar. Men sannolikt är det fler som nu står med en rejäl kreditnota i handen. Det är en osund vana som blivit allt mer normal, menar Niklas Laninge, sparpsykolog på Opti skriver sajten MåBra.
Han pekar på att tillgängligheten gör det lätt att falla dit. Kreditköp erbjuds överallt – från större resor till små vardagsinköp som en cykelhjälm.
– Räntan är inget att leka med. Ju längre du väntar, desto svårare blir det att komma ikapp, säger han.
Hans råd är tydligt: acceptera läget, kartlägg skulden och lägg upp en plan för att betala tillbaka så snabbt som möjligt.
Tre typer av ekonomisk baksmälla
Det är inte bara de som semestrat på kredit som riskerar ekonomiska problem efter sommaren. Laninge pekar på tre vanliga scenarier:
- Kreditsemester – skulder som växer snabbt om de inte hanteras.
- Bufferttömning – pengar som egentligen var avsedda för oförutsedda utgifter har gått åt.
- Överkonsumtion – inga akuta hål i plånboken, men ett beteende som gör att pengarna rinner iväg i onödan.
För den som använt bufferten är rådet att börja bygga upp den igen så snart som möjligt. För den som ”bara” levt över sin budget handlar det om att se över sina vanor.
”Lilla nyåret” – perfekt tid för nystart
Hösten kallar Laninge för ”lilla nyåret”. Efter sommarledigheten är hjärnan mer mottaglig för nya rutiner och förändringar. Därför är just nu bästa tiden att ta tag i ekonomin – inte i november när motivationen är som lägst.
Ett bra första steg är att gå igenom sommarens utgifter. Scrolla igenom bankappen eller kreditkortsfakturan och skriv upp både de största utgifterna och de saker som faktiskt gav mest värde. Prata gärna ihop dig med partner eller familj om vad som var höjdpunkterna.
– På så sätt blir det tydligare vad som faktiskt betyder något – och vad som inte var värt pengarna, säger Laninge.
Små förändringar som gör stor skillnad
När utgifterna är kartlagda gäller det att identifiera områden där det går att spara. Mat är en vanlig kostnadsfälla – många kan minska utgifterna genom att dra ner på luncher ute och spontanfikor.
För att göra det roligare kan du utmana dig själv: hur många dagar i rad kan jag hålla mig till min nya plan? Markera i kalendern eller sätt ett papper på kylskåpet där du kryssar av dagarna.
Att ta hjälp av andra gör också skillnad. Precis som träningsutmaningar blir lättare tillsammans, kan ett ekonomiskt åtagande bli mer hållbart om man gör det ihop med kollegor, vänner eller partner.
Stoppa impulsköpen med en köpesdagbok
Om du ofta handlar på impuls finns ett enkelt knep: skriv upp vad du vill köpa i stället för att slå till direkt. Gå igenom listan i slutet av månaden. Ofta märker man då att suget försvunnit.
– Jag använder det själv, och det fungerar förvånansvärt bra, säger Laninge.
Spara för nästa sommar redan nu
Slutligen handlar det om att tänka framåt. Genom att lägga undan några hundralappar i månaden öronmärkta för nästa sommar slipper du riskera en ny ekonomisk baksmälla.
Och har du antecknat vad som faktiskt gjorde förra sommaren minnesvärd kan du undvika att hamna i samma ”förväntansfälla” nästa år – där dyra resor och shopping känns som ett måste.
– Använd dina erfarenheter. Då blir nästa sommar både billigare och mer meningsfull, avslutar Laninge.
