Jens Asbjørn Bøgen
USA kanske inte är Ukrainas mest tillförlitliga väg till fred.
USA kanske inte är Ukrainas mest tillförlitliga väg till fred.
Vad händer?
En våg av högnivådiplomati under de senaste veckorna – inklusive två viktiga toppmöten – har lämnat Ukraina med fler frågor än svar när det gäller landets långsiktiga säkerhet.
USA:s tidigare ambassadör i Ukraina, Steven Pifer, sade till Kyiv Post att skillnaden mellan vad president Donald Trump erbjuder och vad Ukraina faktiskt behöver är tydlig – och djupt oroande.
Trumps Alaska-toppmöte: ”nära en katastrof”
Pifer riktade skarp kritik mot president Trumps senaste möte med Vladimir Putin i Alaska.
”Jag tyckte att mötet i Alaska var nära en katastrof”, sade han, med hänvisning till den bristande substansen i samtalen.
Resultatet blev ett förslag om en ”överenskommelse” där Ukraina förväntades avstå Donetsk för att inleda samtal – ett krav som Kyiv ser som helt oacceptabelt.
Europeisk oro över hemliga USA–Ryssland-uppgörelser
Alaska-toppmötet väckte oro i Europa, där många fruktar att Ukrainas framtid kan komma att avgöras av enbart Washington och Moskva.
Pifer menade att detta möjliga åsidosättande av både europeiska allierade och Ukraina självt signalerar en oroande förändring. Utvecklingen går, enligt honom, i helt fel riktning.
Ett ljus i Vita huset
En annan ton hördes under toppmötet i Washington den 18 augusti, där president Zelenskyj träffade Trump och europeiska ledare. Diskussionerna om ”överenskommelsen” från Alaska försvann snabbt från agendan.
I stället låg fokus på ett mer pragmatiskt ämne: långsiktiga säkerhetsgarantier för Ukraina – något Pifer beskrev som både realistiskt och nödvändigt.
Trettonad plan för säkerhetsgarantier växer fram
Pifer presenterade ett möjligt ramverk i tre delar för att stärka Ukrainas framtida säkerhet.
Den första delen är tydlig: fortsatt leverans av västerländska vapen för att bygga upp en modern och slagkraftig armé.
Syftet är avskräckning – att Ukrainas försvar ska vara så starkt att Ryssland skulle lida oacceptabla förluster vid ett angrepp.
”Koalitionen av villiga”
Den andra delen är ett förslag om en multinationell styrka, initierat av Storbritannien och Frankrike, som kan sättas in efter ett fredsavtal.
Men styrkan förutsätter amerikanskt stöd.
Pifer betonade att utan USA:s bidrag – särskilt inom underrättelsetjänst och luftstridskrafter – riskerar insatsen att förlora sin trovärdighet.
NATO-medlemskap fortfarande på bordet?
Den tredje och mest känsliga delen gäller ett framtida NATO-medlemskap. Trump har uttryckligen motsatt sig detta, och vissa allierade delar hans tvekan.
Trots detta påpekade Pifer att NATO som helhet ännu inte har stängt dörren för Ukraina.
Ekonomiska hot saknar genomslag
Pifer visade sig skeptisk till Trumps återkommande ekonomiska hot mot Ryssland och kallade dem tomma.
I stället framhöll han att beslagtagandet av 300 miljarder dollar i frysta ryska tillgångar kan användas för att långsiktigt stödja Ukrainas försvar – en verklig påtryckningsmöjlighet.
Slagfältet – Putins akilleshäl
Enligt Pifer är det endast en militär förlust som kan få Putin att ändra strategi. Ekonomiska sanktioner kommer inte att vara tillräckliga.
Att säkerställa att Ukraina får det militära stöd det behöver under lång tid framöver är den mest effektiva påtryckningen.
Ukrainas ”Plan B” kan finnas i Europa
Pifers avslutande budskap till Zelenskyj var tydligt: USA:s stöd kan komma att vackla.
Därför måste Ukraina, samtidigt som banden till Trump bevaras, utveckla en reservplan – att säkra sin framtid genom starkare band till Europa.
”Européerna har imponerat på mig”, tillade Pifer och uppmanade Kyiv att tänka bortom Washington.
