Ida Hansson
De svarta slangarna har en större funktion än du kanske tror.
Tekniken är inte ny. Trafikverket har använt svarta kablar i flera decennier för att övervaka trafiken och fatta beslut om säkerhetsåtgärder.
Daniel Mossberg, trafikexpert, förklarar att kablarna fungerar med hjälp av luftfyllda slangar som registrerar en trycksignal varje gång ett fordon passerar:
– När fordonet kör över slangen läser sensorn av varje puff, säger han till Carup.
Datan som samlas in är omfattande. Kablarna mäter trafikflöde, fordonstyper, hastighet, acceleration och retardation samt tidsluckor mellan fordon. Informationen ligger sedan till grund för Trafikverkets beslut om fartkameror. Målet är att sätta upp cirka 200 nya kameror varje år.
När fartkamerorna har satts upp är det polisens ansvar att identifiera och lagföra fortkörare. Lis Marie Svonni, chef för polisens ATK-avdelning i Kiruna, berättar att utredningen innefattar kontroller av både fordon och förare i olika register. Förarens bild jämförs med pass- eller körkortsfoto, och om bilderna matchar skickas ett underrättelsedokument med bild och mätdata till den misstänkta föraren.
Om den misstänkta personen nekar till fortkörningen kan ärendet drivas vidare till tingsrätten. Svonni förklarar att om föraren inte går att identifiera skickas i stället en förfrågan till fordonets ägare, oavsett om det handlar om ett privatfordon eller företagsbil, för att fastställa vem som körde vid tillfället.
Daniel Mossberg tillägger att de svarta kablarna ibland enbart används för att mäta hastighet på en viss vägsträcka.
Ofta kombineras dock mätresultaten med annan statistik, som trafikmängd och olyckshistorik, för att avgöra om en trafiksäkerhetskamera ska placeras på platsen.
