Ida Hansson
Regeringens planerade straffreform får skarp kritik. Fackförbundet ST menar att förslaget saknar analys, förskjuter fokus från förebyggande arbete – och riskerar att öka återfallen i brott.
Regeringens omfattande straffreform föreslås öka antalet fängelseår med omkring 16 000 per år – en förändring som enligt Fackförbundet ST kommer att få enorma konsekvenser för både rättsväsendet och samhället. Enligt Kriminalvårdens ST-ordförande Joachim Danielsson handlar det inte bara om pengar.
– Omfattningen av förslagen är astronomisk och Kriminalvården kommer behöva mer än ekonomiska tillskott. Alla dessa fängelseår kommer öka risken för återfall i kriminalitet och försvåra återanpassningen till ett liv utanför fängelse. Det vinner ingen på, säger han i ett pressmeddelande.
Kostnaderna beräknas öka med över 16 miljarder kronor per år, samtidigt som anstaltsplatser redan är en bristvara.
Trots reformens omfattning saknas enligt ST en ordentlig konsekvensanalys. Förbundsordförande Britta Lejon menar att det är anmärkningsvärt.
– Trots ett så genomgripande förslag som utredningen lägger fram saknas en gedigen analys av vilka effekter det får på såväl brottslighet som samhället i stort, säger hon.
Hon varnar också för att regeringens ensidiga fokus på straffskärpningar innebär en förskjutning från förebyggande arbete till repressiva åtgärder.
– Rättskipning är statens mest långtgående form av maktutövning. När det förändras fundamentalt måste en analys göras utifrån principiella utgångspunkter om hur vårt straffsystem ska se ut, inte bara de lagtekniska som utredningen framförallt varit inriktad på, säger Britta Lejon.
ST framhåller att brottsligheten i Sverige generellt sett minskar, och att förslaget därför saknar stöd i både forskning och beprövad erfarenhet. Enligt förbundet riskerar reformen att låsa in resurser i ökade fängelsekostnader, i stället för i åtgärder som kan ge långsiktig effekt – som utbildning, sociala insatser och återanpassning.
– Den återkommande ensidiga satsningen på mer repressiv kriminalpolitik skymmer sikten för lösningar som faktiskt skulle kunna ha en mer långsiktig effekt på brottsligheten, står det i ST:s remissvar.
Dessutom anser ST att regeringens snabba lagstiftningsprocess gör det omöjligt att se helheten.
Förbundet menar att de många parallella utredningarna inom kriminalpolitiken skapar förvirring och brist på överblick. Därför avstyrker ST förslaget i sin helhet och uppmanar regeringen att ge en framtida reform av brottsbalken mer tid och helhetsperspektiv.
