Kathrine Frich
Amerikansk underrättelsetjänst har gett Ukraina avgörande information för att styra dessa attacker.
Amerikansk underrättelsetjänst har gett Ukraina avgörande information för att styra dessa attacker.
USA hjälpte Ukraina i hemlighet
Enligt en granskning av Financial Times har USA i tysthet stött Ukrainas långdistansdrönarattacker mot ryska olje- och energianläggningar i flera månader.
Syftet, säger tjänstemän, är att försvaga Rysslands ekonomi och pressa Vladimir Putin till förhandlingsbordet.
Attackerna har slagit hårt mot Rysslands raffinaderikapacitet och utlöst en energikris som inte setts sedan den fullskaliga invasionen började.
Ukrainas attacker slår ut rysk bränsleproduktion
Ukrainas drönarkampanj har slagit ut nästan 40 procent av Rysslands raffinaderikapacitet, vilket orsakat bränslebrist, långa köer vid bensinstationer och kraftigt stigande priser.
Moskva har tvingats importera bränsle från Belarus och uppges nu förhandla med Kina och andra asiatiska leverantörer.
Strategin, enligt amerikanska källor, är att strypa Kremls ekonomiska bas som finansierar kriget.
Underrättelsesamarbete bakom kulisserna
USA:s underrättelsetjänster har gett Ukraina viktig data för att vägleda attackerna.
Källor berättar för Financial Times att amerikanska analytiker hjälpt till med att planera rutter, höjder och flygmönster för Ukrainas drönare för att undvika ryskt luftförsvar.
Samarbetet har vuxit sedan sommaren och ses som en av de mest direkta, men fortfarande icke-officiella, formerna av amerikanskt stöd i kriget.
Biden varnade för upptrappning
President Joe Bidens administration var försiktig med attacker inne i Ryssland, medan Donald Trump enligt uppgifter tagit motsatt hållning efter sin återkomst till makten.
Trump godkände ett utökat underrättelsesamarbete och uppmuntrade operationer som Biden tidigare avrått från, av rädsla för eskalering.
Enligt insatta speglar detta Trumps växande frustration över Moskva och hans vilja att ”få ryssarna att känna smärta”.
Trumps ”smärtstrategi” mot Putin
Enligt källor kom vändpunkten under ett telefonsamtal den 4 juli mellan Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
Trump ska ha frågat: ”Volodymyr, kan du slå mot Moskva? Och Sankt Petersburg?” – efter ett samtal med Putin dagen innan, som han kallade ”dumt”.
Insiders säger att Trumps strategi var tydlig: att tvinga Kreml till förhandlingar genom ekonomisk och psykologisk press.
Kreml anklagar Washington för direkt inblandning
Ryssland har reagerat skarpt på uppgifterna. Kremls talesman Dmitrij Peskov sa den 2 oktober att ”hela infrastrukturen hos NATO och USA” används för att hjälpa Ukraina med målangivelser.
Moskva hävdar att västlig underrättelsetjänst direkt styr attackerna, något Washington aldrig officiellt har bekräftat.
Vem väljer egentligen målen?
En kvarstående fråga delar tjänstemännen: har Ukraina full kontroll över sina mål, eller är landet bara ett ”verktyg för Washington”?
En amerikansk tjänsteman insisterade på att Ukraina själv väljer målen, medan USA bara tillhandahåller data om sårbarheter.
Andra sa till Financial Times att Washington också prioriterar vilka mål som ska angripas härnäst.
”Ukrainas drönarstyrka”, sa en insider, ”är det verktyg genom vilket Washington underminerar Rysslands ekonomi.”
Möjligt nästa steg: långdistansrobotar
Förutom underrättelser överväger USA nu att ge Ukraina långdistansvapen som Tomahawk- och Barracuda-missiler.
Tomahawk kan nå mål upp till 2 500 kilometer bort – tillräckligt för att slå mot Moskva från ukrainskt territorium.
Tjänstemän säger att detta skulle innebära en tydlig upptrappning och göra det möjligt för Ukraina att slå mot Rysslands kärninfrastruktur med större precision än någonsin.
NATO-länder dras djupare in
Enligt uppgifter från Wall Street Journal har Washington även bett sina NATO-partner att bistå med underrättelser och logistik för Ukrainas långdistansoperationer.
Det tyder på en samordnad västerländsk kampanj för att försvaga Rysslands energisektor utan att öppet delta i strider.
Ukrainas egen ”Flamingo”-missil
Samtidigt utvecklar Ukraina sin egen långdistansmissil, kallad Flamingo, även om lite är känt om dess användning.
Missilen befinner sig fortfarande i tidig produktion men kan, i kombination med amerikansk teknik och underrättelser, snart öka Kievs förmåga att slå djupt in i Ryssland.
Analytiker tror att denna nya fas kan pressa det ryska luftförsvaret till bristningsgränsen.
