Mimmo Wiestål Fischetti
Donald Trump har länge använt tullar som sitt främsta vapen i utrikespolitiken. Nu verkar USA:s högsta domstol redo att ta ifrån honom delar av den makten – ett beslut som kan förändra presidentens sätt att förhandla med omvärlden.
Domstolen ifrågasätter Trumps tullmakt
Stämningen i Vita huset var allt annat än hoppfull efter onsdagens förhandlingar i Högsta domstolen. Enligt flera källor nära administrationen beskrivs läget som ”mörkt”. Flera domare uttryckte stark skepsis mot hur Trump använt den så kallade International Emergency Economic Powers Act (IEEPA) – en lag från 1977 som han tolkat som ett frikort att införa tullar mot nästan hela världen utan att rådfråga kongressen.
Om domstolen begränsar Trumps rätt att använda lagen kan det bli ett hårt slag för hans utrikespolitik. Tullarna har varit centrala i hans strategi – inte bara för att skydda amerikanska jobb, utan för att pressa andra länder i allt från fredsförhandlingar till inrikespolitik.
Tariffer som politiskt vapen
Trump har gång på gång visat hur snabbt han kan använda tullar som påtryckningsmedel – mot Kina, Pakistan och till och med Kanada, som nyligen straffades för en tv-reklam presidenten ogillade, skriver Politico.
”Om man tar bort IEEPA-befogenheten begränsar man inte bara Trump, utan varje framtida president”, säger Alex Gray, tidigare chef för Nationella säkerhetsrådet under Trumps första mandatperiod.
Administrationen menar att tullhotet är ett viktigt verktyg för att snabbt kunna agera i internationella kriser. ”Tullarna är ett förhandlingskort – ett sätt att få andra länder att ändra beteende”, argumenterade USA:s solicitor general D. John Sauer inför domstolen.
Vita huset försöker tona ned oron
Trots den skeptiska tonen från flera domare försökte finansminister Scott Bessent hålla modet uppe efter förhandlingen. ”Jag tycker det gick väldigt bra”, sa han till reportrar. En anonym källa inom Vita huset kallade dessutom påståendena om ett ”mörkt” läge överdrivna.
Men bakom kulisserna växer oron. Även konservativa domare, som Neil Gorsuch, ifrågasatte om kongressen verkligen tänkt ge presidenten så omfattande makt. ”Vad skulle hindra kongressen från att helt överlämna allt ansvar för handel och krig till presidenten?”, undrade Gorsuch.
Möjlig dominoeffekt i Trumps utrikespolitik
Om domstolen begränsar presidentens rätt att införa tullar väntas Vita huset försöka bygga upp ett nytt system via andra, mer långsamma lagar. En sådan omväg kan ta månader – något som skulle minska Trumps möjlighet att snabbt agera i utrikesfrågor.
Presschefen Karoline Leavitt antydde att administrationen redan förbereder sig: ”Vi har alltid en plan B, men vi är optimistiska om att domstolen gör det rätta.”
Beslut väntas i början av nästa år
Ett besked från Högsta domstolen väntas tidigast efter årsskiftet. Fram till dess fortsätter Trump att använda tullarna som sitt främsta diplomatiska verktyg. Men om domstolen säger nej, kan det tvinga honom – och framtida presidenter – att tänka om hela sin strategi för ekonomisk och politisk makt.
