August M
Förlusten av den polära skölden: Hur snabbt Arktis är på väg mot isfria somrar
Förlusten av den polära skölden: Hur snabbt Arktis är på väg mot isfria somrar
En tipping point vid världens topp
Under nästan hela mänsklighetens historia har Norra ishavet varit en plats av evig is och snö – en frusen krona på planetens topp.
Denna vita sköld har hjälpt till att kyla jorden, format ekosystem och varit livsavgörande för djur som isbjörnar och sälar.
Nu varnar forskare för att vi närmar oss ett ögonblick som för bara några årtionden sedan skulle ha ansetts otänkbart: den första dagen då Norra ishavet, enligt vetenskaplig definition, är nästan helt fritt från sommaris.
Hur nära är vi en isfri arktisk dag?
Enligt Space.com visar en ny studie publicerad i Nature Communications att Arktis kan få sin första isfria dag inom 7–18 år. Forskarna definierar detta som det tillfälle då havsisutbredningen sjunker under en miljon kvadratkilometer – ett dramatiskt avsteg från det historiska genomsnittet.
Satellitdata sedan 1979 visar att den arktiska havsisen redan har minskat med över 12 % per decennium, och att regionen värms upp ungefär fyra gånger snabbare än det globala genomsnittet.
Vad klimatmodellerna visar
Som Space.com rapporterar använde forskarteamet elva klimatmodeller och genomförde 366 simuleringar för att undersöka olika framtidsscenarier.
Endast de mest pessimistiska simuleringarna – med flera ovanligt varma säsonger – visade en isfri dag redan under slutet av 2020-talet, men alla modeller nådde till slut den punkten.
De flesta simuleringar placerar den första isfria arktiska dagen någon gång under 2030-talet, även om utsläppen minskar. Den långsiktiga trenden är tydlig: den genomsnittliga havsisutbredningen har fallit från cirka 6,85 miljoner kvadratkilometer (1979–1992) till omkring 4,28 miljoner kvadratkilometer i dag.
När isen fortsätter att minska får tillfälliga vädervariationer allt större möjlighet att tillfälligt driva systemet över gränsen för vad som räknas som ”isfritt”.
Från planetens kylskåp till värmare
Enligt Space.com innebär förlusten av havsis mycket mer än nya farleder för fartyg. Ljus is fungerar som en spegel som reflekterar solljus tillbaka ut i rymden genom den så kallade albedoeffekten. Mörkt, öppet hav absorberar däremot ljuset, lagrar värme och påskyndar uppvärmningen – en återkoppling som förvandlar Arktis från ett kylskåp till en värmare.
Denna förändring destabiliserar marina ekosystem, hotar isberoende arter som isbjörnar och rubbar havsströmmar som fördelar värme och näringsämnen över planeten.
Studien innehåller dock ett visst hopp: stora minskningar av växthusgasutsläppen kan inte helt förhindra en isfri dag, men de kan fördröja den avsevärt och mildra effekterna som följer.
Vad vi har lärt oss
Den nya forskningen visar att en isfri dag i Arktis inte längre är ett avlägset, teoretiskt scenario – det är en nära förestående händelse, sannolikt inom de kommande två decennierna och möjligen ännu tidigare.
Satellitmätningar och klimatmodeller avslöjar tillsammans en snabb och pågående omvandling av Norra ishavet, främst orsakad av mänskliga växthusgasutsläpp.
Förlusten av havsis kommer att förändra klimatmönster, ekosystem och kustsamhällen långt utanför den arktiska cirkeln.
En varning skriven i smältande is
Den första isfria dagen i Arktis kommer inte att inträffa med dramatik – den kommer nästan tyst, när en siffra i ett datamaterial faller under en gräns. Men dess betydelse kommer att eka världen över.
Den markerar att vi har förändrat ett av jordens viktigaste stabiliserande system – den reflekterande, frusna oceanen vid planetens topp.
Om det sker om tre år eller femton beror på de beslut vi fattar i dag. Det is som redan smält kan vi inte återställa – men vi kan avgöra hur mycket mer vi kommer att förlora.
