Jens Asbjørn Bøgen
Faktum är att det, ekonomiskt sett, inte råder något tvivel om att fortsatt stöd är det rätta valet.
En ny bedömning från Norges ledande utrikespolitiska forskningsinstitut varnar för att Europa kan ställas inför omfattande ekonomiska och säkerhetsrelaterade påfrestningar om Ryssland skulle gå segrande ur kriget i Ukraina.
Analysen publiceras mot bakgrund av en återuppblossad debatt i västerländska huvudstäder om framtiden för det militära och ekonomiska stödet till Kiev.
Studien, publicerad av Norsk Utenrikspolitisk Institutt (NUPI) tillsammans med Statistisk sentralbyrå (SSB) och analysföretaget Corisk, undersöker möjliga utvecklingsförlopp under de första fyra åren efter ett hypotetiskt slut på konflikten.
Enligt författarna skulle konsekvenserna av ett ukrainskt nederlag sträcka sig långt bortom slagfältet och ställa stora krav på europeiska försvarsbudgetar, gränsskydd och humanitära system.
Kostnader för Norge och den bredare regionen
NUPI:s prognoser visar att Norge skulle behöva räkna med en betydande ökning av de långsiktiga utgifterna om Ryssland når sina mål.
Rapporten uppskattar att Oslo ensam kan tvingas avsätta medel motsvarande mer än åtta procent av landets årliga BNP för att stärka försvaret, hantera flyktingankomster och hantera en bredare regional instabilitet.
Författarna påpekar att en sådan ökning motsvarar ungefär det dubbla av dagens utgiftsnivåer inom dessa områden.
En del av den förväntade ökningen kommer från en möjlig ny flyktingvåg. Rapporten förutser att Norge ensamt kan ta emot 100 000 till 150 000 ytterligare ukrainare under åren efter en rysk seger — en utveckling som enligt forskarna skulle kräva offentliga utgifter på flera miljarder euro per år.
Europeiska unionen under press
Studien skisserar också ett scenario där Europeiska unionen skulle behöva utöka sin säkerhetsnärvaro kraftigt längs de östra och norra gränserna.
Enligt bedömningen kan modernisering av försvaret i dessa regioner kosta unionen flera hundra miljarder euro.
Studien hävdar dessutom att Europa måste vara förberett på att ta emot upp till tio miljoner flyktingar om det ukrainska motståndet kollapsar.
I en intervju med den polska nyhetsbyrån PAP sade NUPI-forskaren Dr. Karsten Friis att bara hanteringen av flyktingsituationen skulle överstiga 950 miljarder euro under de första fyra åren av en efterkrigsperiod.
”EU måste vara redo att ta emot upp till tio miljoner flyktingar”, sade han till PAP.
Fortsatt stöd skulle kosta hälften så mycket
Dr. Friis betonade också att det är avsevärt billigare att upprätthålla dagens stöd till Ukraina än att hantera konsekvenserna av en rysk seger.
I PAP-intervjun sade han att det pågående stödet till Ukrainas försvarsinsatser uppgår till omkring 340 miljarder euro, medan återuppbyggnaden av landets säkerhetskapacitet skulle kräva ungefär 550 miljarder euro.
Bara hälften av vad en rysk seger kan komma att kosta.
En varning för dröjsmål
Rapportens författare varnar för att tvekan eller begränsningar i stödet ökar risken för ett långsiktigt utfall som skulle bli betydligt dyrare för Europa.
De menar att en strategi som kombinerar militärt bistånd, politiskt stöd och kapacitetsuppbyggnad förblir det mest ekonomiskt och strategiskt hållbara alternativet för europeiska regeringar.
Källor: NUPI; Statistisk sentralbyrå (SSB); Corisk; PAP
