Mimmo Wiestål Fischetti
I dag uppmärksammas internationella mansdagen – och debatten om manlighet går het. Terapeuter varnar för tysta män med psykisk ohälsa, medan andra menar att de klassiska idealen har suddats ut. Enligt TV4 Nyheterna finns starka åsikter om vilken väg som är rätt.
Mäns tystnad ett växande problem
Terapeuten och författaren Björn Rudman beskriver en verklighet där många män undviker att prata om det som pågår på insidan. Enligt honom blir internationella mansdagen viktig just därför: den skapar utrymme att prata om psykisk hälsa.
– De toxiska mansidealen hindrar män från att söka hjälp och de skadar också. Om man hånas och är mesig och töntig när man öppnar känslor mot en kompis i en grupp, då avstår man från att göra det. Det här ligger i vägen för att män ska kunna må bra. Vi måste prata med någon, säger han enligt TV4 Nyheterna.
”Mansidealen har blivit geggamoja”
Entreprenören och författaren Jan Emanuel ser en annan utveckling. Han menar att många unga män känner sig osäkra på vad manlighet ens betyder.
– Jag tror att den vilsenhet som finns hos unga män nog mycket hänger ihop med att de klassiska mansidealen på något sätt har förfulats och gjorts till någon form av geggamoja där man säger att killar och tjejer är lika. Klart att vi är lika på många sätt, men där har vi förringat olikheterna och gjort dem till något dåligt i stället för något som för människor samman, säger han till TV4 Nyheterna.
”Geggamojan ligger i de skeva idealen – inte i manligheten”
Föreläsaren och författaren Attila Yoldas håller med om att det finns ”geggamoja”, men pekar på helt andra orsaker.
– Geggamojan uppstår i de andra skeva idealen som ibland hänger med. Då handlar det om dålig kvinnosyn, om homofobi, om att man ska vara aggressiv och dominant på ett sätt som går ut över andra. Att man alltid ska bita ihop oavsett vad man går igenom, annars är du en mes. Det är de här spåren som skapar problemen och ingenting annat, säger han enligt TV4 Nyheterna.
Pappors roll i att forma nya normer
Attila Yoldas betonar att vuxenvärlden – särskilt pappor – kan göra stor skillnad genom att visa andra sätt att vara man.
– Vi måste vara varsamma med vilka normer vi själva släpper igenom. Om man är för mycket på spåret ”bit ihop, ingen sårbarhet, lös problemen själv, gråt inte för mycket, upp och hoppa” kommer det påverka kidsen väldigt mycket, säger han.
Två synsätt på tårar och styrka
Jan Emanuel håller fast vid att manlighet också handlar om att ta sig samman när det behövs.
– Jag tror att det är ganska bra att säga: Upp och hoppa, sluta gråt. För gråt har sin tid och upp och hoppa har sin tid. Man ska kunna gråta men man behöver också fokusera på de problem man har och lösa dem. Det ligger i manligheten. Jag tror att vi behöver mer manlighet, inte mindre, för att hitta trygghet, säger han.
Hur definierar vi egentligen manlighet?
Björn Rudman menar att allt till sist handlar om definitionerna – och vilka ideal som får styra.
– Är det manlighet att hålla käft och bita ihop och bli tyst och dra sig undan eller är det manligt att ta med sig kompisarna eller familjen in i problemen? säger han enligt TV4 Nyheterna.
Debatten om manlighet visar inga tecken på att mattas av. Oavsett hållning är en sak tydlig: synen på vad det innebär att vara man fortsätter att förändras – och många hoppas att just den här dagen kan öppna fler dörrar för samtal om hur män mår och hur de lever sina liv.
