Jens Asbjørn Bøgen
Den stora frågan är om Nato är redo.
Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 har NATO-blocken befunnit sig i en kapplöpning mot tiden för att stärka sina försvarskapaciteter, av rädsla för att Putin inte kommer att stanna vid Ukraina.
I början av detta år enades NATO-länderna om att höja försvarsutgifterna från det tidigare målet på 2 % av BNP till 5 %. Sedan krigets början i Ukraina har NATO också fått två nya medlemmar: Finland och Sverige.
Ryssland har upprepade gånger förnekat att man har några ambitioner att attackera NATO, men med tanke på situationen i Ukraina litar i stort sett ingen i väst på dessa påståenden.
Den stora frågan är om NATO skulle kunna avvärja en rysk attack om Putin beslutar sig för att gå längre än Ukraina – och enligt läckta uppgifter som den tyska tidningen BILD hänvisar till kan det finnas skäl att intensifiera försvarsansträngningarna ytterligare.
Diskussion om ett ryskt angrepp mot NATO
Enligt Latvijas Avīze diskuterades ett scenario på ett slutet möte som ägde rum i Vilnius, Litauen, tidigare denna vecka, där Ryssland beslutar sig för att attackera NATO:s östra front.
Och enligt BILD, som citerade deltagare i det konfidentiella mötet, argumenterade flera av de närvarande för att alliansen måste förbereda sig på svåra år framöver.
En högt uppsatt militär citerades av BILD: ”Det är inte längre en fråga om huruvida Ryssland kommer att attackera NATO, utan när.”
Enligt tidningen framfördes dessa kommentarer samtidigt som bedömningen att Ukrainas fortsatta motstånd ger NATO-länderna värdefull tid att stärka sina egna försvar.
Otillräcklig produktion
Specialister på mötet betonade enligt uppgift hur snabbt Kreml kan ställa om sin ekonomi till krigsproduktion.
Detta ställdes i kontrast till västerländska tillverkare, som beskrevs som långsammare och mer inriktade på precision än på stora volymer.
Deltagare berättade för BILD att Rysslands försvarsutgifter för närvarande fungerar mer effektivt än i många västländer.
En expert varnade för att ”många av de högteknologiska vapnen som beställts kommer att anlända till väst först efter att en rysk attack sannolikt redan har ägt rum”, vilket underströk oro för förseningar i anskaffningen.
I juni 2025 ifrågasatte USA:s president Donald Trump dessutom tidigare om USA verkligen skulle hedra NATO:s artikel 5 – musketörsedens princip – som slår fast att en attack mot ett NATO-land är en attack mot hela alliansen.
Ytterligare varningar
Polens högste militäre befälhavare, general Wiesław Kukula, har tidigare varnat för att Ryssland skapar förutsättningar för en möjlig aggression mot Europa.
Polska medier rapporterade att han sagt att Moskva kan förlita sig på cyberattacker och sabotage för att destabilisera sina grannar inför en direkt konfrontation.
Tysklands försvarsminister Boris Pistorius har också uttryckt oro och tidigare påpekat att Ryssland kan vara kapabelt att rikta in sig på NATO-länder redan före 2029.
Han betonade dock att alliansen fortfarande har medlen att försvara sig.
Källor: BILD, Latvijas Avīze
