Mimmo Wiestål Fischetti
Black Week är i full gång och de stora rabatterna lockar. Men samtidigt fylls nätet av annonser som ser seriösa ut – och som är gjorda för att få just dig att klicka. Risken är att du står där utan vara, med kapade kortuppgifter eller med en produkt som inte alls motsvarar löftet.
Annonserna som verkar skräddarsydda
Falska reor dyker upp överallt under den här veckan. De syns i sociala medier, i sökresultat och kan till och med leta sig in på sajter som känns trygga och välkända. Gemensamt är att de spelar på samma sak: känslan av att du hittat ett osannolikt klipp.
Enligt Internetstiftelsen är problemet stort. Björn Appelgren, folkbildningsansvarig på stiftelsen, hänvisar till rapporten Svenskarna och internet där sex av tio uppger att de sett bluffannonser i sociala medier.
AI har gjort bluffarna svårare att avslöja
Förr gick det ofta att ana lurendrejeriet direkt. Texterna var slarviga, bilderna dåliga och designen såg amatörmässig ut. Men så ser det inte längre ut.
Björn Appelgren säger i TV4:s Nyhetsmorgon att bedragare i dag kan bygga hemsidor med nästan felfritt språk och trovärdiga, fotorealistiska bilder. Teknikutvecklingen – inte minst AI – har suddat ut många av de gamla varningssignalerna.
“Det är svårt, jättesvårt” att se skillnad
När du väl klickar vidare räcker det inte alltid med en snabb blick. Sajterna kan se professionella ut, ha svensk text och ge sken av att vara etablerade här. Men bakom fasaden kan allt vara fejk.
Appelgren beskriver ett exempel där en och samma “butik” fanns i ett tjugotal länder, med olika namn och språkversioner. Utåt såg allt legitimt ut – men upplägget var byggt för att lura kunder.
För bra pris är en varningsklocka
Själva rabatten kan vara första tecknet på att något inte stämmer. Om erbjudandet känns nästan för bra för att vara sant, då är det ofta det.
Appelgren uppmanar att alltid stanna upp och ifrågasätta: Är det rimligt att priset sänkts så mycket? Känner jag igen butiken? Finns det tydliga kontaktuppgifter och villkor?
Gå direkt till butiken – inte via annonsen
Det enklaste sättet att minska risken är att inte klicka på annonser alls, enligt Internetstiftelsen. I stället bör du själv söka upp butiken du vill handla från och gå in via deras officiella webbplats.
Handlar du från nätbutiker du redan känner till minskar du risken rejält. Alternativet kan bli en dyr läxa.
När “kalvskinn” blev skräp
Internetstiftelsen har fått in konkreta exempel på hur det kan gå. En person tipsade om att hen köpt ett par skor som utlovades vara i kalvskinn – men fick hem något helt annat: ett limmat par i polyester, utan häl.
“Totalt skräp”, enligt Appelgren.
Bedragarna ökar även via sms och mejl
Det är inte bara annonserna som är farliga i reatider. Med julen runt hörnet ökar också fejkade meddelanden om paketleveranser.
Björn Appelgren varnar för sms och mejl där det står att ditt paket fastnat i tullen och att du måste betala en avgift via en länk. Syftet är att få dig att lämna ifrån dig kortuppgifter.
Kort sagt: klicka mindre, kontrollera mer
Black Week kan vara ett guldläge för fynd – men också för bedragare. Ett klick på fel annons kan räcka för att allt ska gå snett.
Håll dig till butiker du känner igen, gå in via deras riktiga sidor och var extra misstänksam mot erbjudanden som verkar osannolikt bra. Då ökar chansen att veckans bästa köp faktiskt blir just det.
Källa: TV4 Nyheterna
