Ida Hansson
Ett ovanligt fotfossil från Etiopien, som förbryllat forskare i många år, har nu fått en ny förklaring.
Nya analyser visar att fossilet sannolikt tillhörde en helt annan tidig människoart än Lucy – och att de två arterna kan ha levt sida vid sida.
Det förändrar synen på hur den mänskliga utvecklingen egentligen såg ut vid den tiden.
Ett gammalt fynd får ny betydelse
Den så kallade Burtele-foten hittades redan 2009 i nordöstra Etiopien. Fyndet var daterat till cirka 3,4 miljoner år sedan, men forskare saknade länge andra fossil från samma art för att dra säkra slutsatser.
När nya ben och en käke med flera tänder senare hittades vid samma plats fick materialet en ny tyngdpunkt.
Efter noggranna jämförelser identifierades fossilen som Australopithecus deyiremeda – och foten kunde kopplas till samma art.
En fot som berättar en annan historia
Det som gjorde foten särskilt uppseendeväckande var stortån, som låg mer åt sidan och fungerade ungefär som en tumme.
Forskarna bedömer därför att arten sannolikt klättrade betydligt bättre än Lucy och ofta rörde sig i träd, i stället för att främst gå upprätt på marken, enligt NBC News.
Forskare som studerat fynden beskriver arten som nära släkt med Lucy, men med tydliga skillnader i hur den levde och rörde sig i landskapet.
Två arter – två livsstilar
Forskargruppen, ledd från Arizona State University, undersökte även miljön där arterna levde. Allt tyder på att A. deyiremeda rörde sig mer i skogsmiljöer och åt en kost bestående av blad, frukt och nötter, medan Lucy – eller Australopithecus afarensis – sannolikt tillbringade större delen av tiden på marken och hade ett annat födosöksmönster.
Detta gör det troligt att de två arterna inte konkurrerade direkt om samma resurser, trots att de levde i samma region vid ungefär samma tid.
En mer förgrenad historia
Forskare vid University of Cambridge påpekar att fynden stärker bilden av en utvecklingslinje som inte är rak, utan mer liknar ett träd med flera samtida ”kusinarter”.
Den växande mängden kända arter gör det också svårare att utpeka vilka släktingar som faktiskt ligger i den direkta människolinjen.
Samtidigt manar forskarna till försiktighet: artbestämningar bör helst bygga på välbevarade kranier eller skelett från flera individer.
Det nya materialet är ett viktigt steg framåt – men lämnar ändå utrymme för alternativa tolkningar.
Källa: NBC News
