Mimmo Wiestål Fischetti
Norge lovar att lägga omkring fem miljarder norska kronor på att köpa amerikanska vapen till Ukraina. Beskedet kom när Natos utrikesministrar samlades i Bryssel på onsdagen, enligt Norges utrikesminister Espen Barth Eide.
Satsningen sker via Natos nya modell Prioritised Ukraine Requirements List, PURL, där europeiska allierade betalar för USA-materiel som snabbt kan levereras till Ukraina. Norge har redan tidigare skjutit till pengar i samma mekanism, skriver Aftenposten.
PURL ska ge snabbare leveranser
PURL-initiativet är tänkt att korta ledtiderna för Ukrainas mest akuta behov, bland annat luftvärn och ammunition. I praktiken innebär det att länder som Norge finansierar paket som USA kan leverera direkt ur egna lager eller produktion, enligt VG.
För Norge är detta en del av den bredare Nansen-satsningen, där landet har bundit upp långsiktigt stöd till Ukraina fram till 2030, det skriver Aftenposten.
Sverige pressar på – men utan nya löften
Sverige har inte med sig några nya ekonomiska utfästelser till mötet. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard lyfter i stället behovet av att fler länder kliver fram.
I en intervju med TV4 Nyheterna säger hon att Ryssland inte visar någon vilja till fred och att trycket måste öka genom hårdare åtgärder mot ryska exportintäkter.
– Därför är det så viktigt att vi ökar trycket på Ryssland, och också ser till att slå där det gör mest ont. Det handlar om deras intäkter från olja och gas, men att vi också ökar stödet till Ukraina, säger Malmer Stenergard.
EU väntas ge besked om frysta ryska tillgångar
Samtidigt hoppas Sverige på snabba besked från EU. Under onsdagen, 3 december, väntas EU-kommissionen presentera hur frysta ryska tillgångar ska kunna användas för att stödja Ukraina, bland annat till försvar och återuppbyggnad, enligt uppgifter som Reuters tagit del av.
Frågan har varit låst länge i EU, men trycket har ökat för att få fram en modell som både är juridiskt hållbar och ger Ukraina pengar snabbt – europaportalen.se.
Estland öppnar för fredsstyrkor
På plats i Bryssel finns också Estlands utrikesminister Margus Tsahkna. Han säger att Estland är berett att skicka soldater till Ukraina om ett framtida fredsavtal innehåller tydliga säkerhetsgarantier och fredsbevarande styrkor.
Tsahkna hänvisar till de amerikanska samtalen i Moskva och markerar att Europas roll inte kan köras över.
– Men varken Putin eller USA kan bestämma över Europa, säger han enligt norska NTB.
Bakgrunden är mötet i Moskva på tisdagen mellan Vladimir Putin och de amerikanska specialsändebuden Steve Witkoff och Jared Kushner, som väckt oro i flera europeiska huvudstäder om att Europa kan hamna vid sidan av förhandlingarna.
Ett nytt läge i Nato
Norges miljardköp visar hur tyngdpunkten i stödet till Ukraina allt mer flyttas till Europa. Nato-ledningen har samtidigt varnat för att fler medlemsländer måste bidra för att hålla uppe leveranserna, särskilt när USA vill att europeiska länder tar en större del av finansieringen.
Med nya norska miljarder på bordet vill Nato nu få fler att följa efter – och samtidigt hålla ihop en gemensam linje mot Ryssland inför vinterns fortsatta krig.
