Mimmo Wiestål Fischetti
En peptid i giftet från den amazonska skorpionen Brotheas amazonicus har i labb visat att den kan slå ut bröstcancerceller på ett sätt som påminner om kemoterapi.
Forskare i Brasilien hoppas nu kunna återskapa molekylen syntetiskt och på sikt utveckla helt nya cancerläkemedel. Men än så länge handlar det om tidiga försök i provrör. enligt ScienceDaily.
Ett oväntat spår i regnskogen
Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor globalt, och trycket på nya behandlingar är stort. Därför väcker det uppmärksamhet när forskare hittar möjliga läkemedelskandidater där man minst anar det – som i giftet från en skorpion i Amazonas.
Forskargruppen vid Universidade de São Paulo, närmare bestämt farmaceutiska fakulteten i Ribeirão Preto, har identifierat en bioaktiv peptid i Brotheas amazonicus gift som i cellförsök har haft en tydlig tumördödande effekt. Upptäckten presenterades vid FAPESP Week France-konferensen sommaren 2025, enligt den brasilianska forskningsstiftelsen FAPESP.
Molekylen som efterliknar kemoterapi
Ämnet, som forskarna kallar BamazScplp1, testades på flera bröstcancercellinjer. Resultatet: cancercellerna dog i en process som liknar den effekt som ses av paklitaxel, ett etablerat cytostatikaläkemedel. Paklitaxel hindrar celler från att dela sig och leder till att de går under – och BamazScplp1 tycks trigga en liknande kedja i tumörcellerna, enligt studien i Frontiers in Pharmacology.
Forskarna betonar att detta inte betyder att skorpiongift i sig är en behandling. Poängen är att en enskild molekyl kan fungera som mall för nya, mer precisa läkemedel.
”Bioprospektering” – jakt på naturens läkemedel
Teamet arbetar med så kallad bioprospektering: att systematiskt leta efter medicinskt intressanta ämnen i naturen, särskilt i djurgifter. Där ingår både skorpioner och ormar, där många toxiner redan visat sig påverka celler på sätt som kan utnyttjas terapeutiskt. En bred översikt från 2025 pekar också ut skorpionpeptider som en växande forskningslinje inom cancerterapi. MDPI.
Projektledaren Eliane Candiani Arantes beskriver fyndet så här:
– Genom bioprospektering har vi kunnat identifiera en molekyl i denna amazonskorpion som verkar mot bröstcancerceller, säger projektledaren Eliane Candiani Arantes till sajten ndtv.com.
Nästa steg: tillverka ämnet i labb
Eftersom gift i sin naturliga form är både svårkontrollerat och riskfyllt, arbetar forskarna i stället med att återskapa molekylen i laboratoriemiljö. Planen är att använda heterolog uttryckning – alltså att föra in genen som kodar för peptiden i en organism som kan massproducera den.
I tidigare delprojekt har teamet använt jäst som ”protein-fabriker”, och målet är att göra samma sak här, enligt FAPESP och ScienceAlert.
Långt kvar innan det når patienter
Trots de lovande resultaten ligger upptäckten fortfarande i en tidig fas. Det handlar om in vitro-försök, alltså tester på celler i labb. Innan BamazScplp1 ens kan närma sig kliniska studier krävs bland annat:
- fler försök på olika typer av bröstcancer
- tester för att se hur friska celler påverkas
- djurstudier och säkerhetsprofilering
- optimering av molekylen för bättre selektivitet
Forskarna ser därför BamazScplp1 mer som ett potentiellt steg i läkemedelsutvecklingen än som en snabb väg till ny behandling. Men studien visar att naturens giftbibliotek fortfarande kan rymma oväntade svar i kampen mot bröstcancer.
