Kathrine Frich
Sergej Lavrov har länge varit en av Moskvas mest igenkännliga röster utomlands.
Som Rysslands utrikesminister förmedlar han ofta budskap som är lika riktade till en internationell publik som till inhemska tittare.
Hans språkbruk är vanligtvis rakt och konfrontativt, särskilt när han talar om Europa och USA. De senaste uttalandena visar att den tonen nu är tillbaka med full kraft.
De kom vid en tidpunkt då den diplomatiska aktiviteten kring Ukraina tycktes intensifieras, vilket väckte förhoppningar i vissa huvudstäder om att rörelse mot en vapenvila kunde vara möjlig.
Hårda anklagelser
I en intervju med den ryska tv-kanalen Rossija-24 anklagade Lavrov europeiska regeringar för att motarbeta diplomatiska ansträngningar kopplade till kriget i Ukraina.
Han hävdade att Europa agerade mot den bredare stabiliteten för att försvara sina egna politiska intressen.
„Europe is using the Ukrainian crisis to assert its position and to put obstacles in the way of the United States in its efforts to reach a fair agreement“, sade Rysslands utrikesminister enligt den statliga nyhetsbyrån TASS.
Lavrov gick ännu längre och påstod att „Brussels, but also capitals such as Berlin, London and Paris, not to mention the Baltic countries, are reviving the philosophy and practices of Nazism“.
Ryska statliga medier ramar ofta in konflikten i ideologiska termer, ett narrativ som västliga regeringar och oberoende analytiker beskriver som en del av Moskvas informationskampanj.
Samtal och reaktioner
Lavrovs kommentarer kom samtidigt som förhandlingar om Ukraina pågick och ledde till skilda reaktioner i Europa och USA.
Medan Moskva uttryckte frustration intog vissa västliga ledare en mer optimistisk hållning.
Tysklands förbundskansler Friedrich Merz sade i Berlin att samtalen förde ett slut på striderna närmare än tidigare.
Han tillade att en vapenvila före jul var möjlig, men betonade att det slutgiltiga beslutet låg i Moskva.
USA:s president Donald Trump antydde också framsteg och sade att „we are closer to peace than ever before“.
Trots dessa signaler visar klyftan mellan rysk retorik och europeiska förväntningar hur skör och osäker den diplomatiska processen fortfarande är.
Källor: TASS, Rossija-24, WP.
