Jens Asbjørn Bøgen
Kreml har omsatt hoten i handling.
Europeiska unionen har debatterat hur omkring 210 miljarder euro i immobiliserade ryska reserver ska användas.
Ledarna enades förra veckan om att behålla tillgångarna frysta på obestämd tid och att stödja planer på att kanalisera intäkterna från tillgångarna till lån till Ukraina under 2026 och 2027.
EU-tjänstemän menar att pengarna bör bidra till Kyjivs militära och civila behov och varnar för att Ryssland annars skulle kunna hota Nato. Moskva har upprepade gånger avvisat detta påstående.
Bankirer och beslutsfattare i Europa har uttryckt oro för att ett beslagtagande av statliga tillgångar kan bryta mot rättsliga normer och skapa ett globalt prejudikat – och nu håller debatten på att utvecklas till en rättslig strid.
Ryssland lämnar in stämningsansökan – i Ryssland
Enligt Reuters, Politico och The Moscow Times har banken lämnat in stämningsansökan till en domstol i Moskva och kräver skadestånd på omkring 210 miljarder euro.
Den Belgienbaserade värdepapperscentralen Euroclear förvarar merparten av Rysslands statliga reserver som frysts i Europa efter att Moskva skickade trupper till Ukraina 2022.
Rättsexperter uppgav för Reuters att en snabb dom till Rysslands fördel i stort sett förväntas.
Från hot till rättsliga åtgärder
Ryska myndigheter säger att ett användande av reserverna skulle motsvara stöld och skada förtroendet för euron och centralbanker, rapporterade Reuters.
Moskva har också varnat för att man kan komma att slå tillbaka genom att konfiskera europeiska privata tillgångar inom Ryssland.
Jurister säger att en rysk dom kan utlösa försök att beslagta Euroclear-kopplade tillgångar i jurisdiktioner som anses stå Moskva nära, däribland Kina och Gulfstaterna.
I ett dokument från Sveriges riksbank från 2024 konstaterades att ett sådant agerande skulle vara utan motstycke och markera första gången som neutrala stater beslagtar en krigförande parts tillgångar för att stödja ett tredje land.
Källor: Reuters, Riksbank, Politico, The Moscow Times
