Kathrine Frich
Nästan fyra år efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina börjar tecken på utmattning synas långt bortom frontlinjen.
Ekonomisk press, långvariga strider och avsaknaden av ett tydligt slutmål förändrar hur många ryssar ser på kriget och sin egen framtid i det.
Nya analyser tyder på att förväntningarna på fred bland dem som skickats att strida inte längre är riktade mot Kreml.
Förskjutna förhoppningar
Ryska soldater tror i allt högre grad att ett slut på kriget kommer att bero på politiska förändringar utomlands snarare än beslut som fattas i Moskva, enligt en rapport från Euromaidan Press som citeras av TVP World.
Analysen menar att vissa soldater nu sätter större hopp till USA:s president Donald Trump än till Vladimir Putin när det gäller att avsluta konflikten.
„The Russian army no longer fights out of conviction. It fights out of lack of alternatives“, skrev artikelns författare Liubov Tsybulsk, expert på kommunikation och information.
„Many believe that political changes abroad, not those in Moscow, will determine when they return home“, tillade hon.
Krigströtthet
Enligt rapporten har tilltron till Kremls så kallade ”särskilda militära operation” successivt urholkats av ekonomiska påfrestningar och krigets växande kostnader för det ryska samhället.
I takt med att ukrainska attacker inne i Ryssland blivit vanligare har den trygghet som staten traditionellt förknippats med försvagats, samtidigt som myndigheterna fortsätter att kräva lojalitet och uppoffringar av medborgarna.
Analysen beskriver en långsam nedbrytning snarare än ett plötsligt sammanbrott av det offentliga samtycket.
„Russia’s social contract is not breaking down in a dramatic, revolutionary way. It is gradually disintegrating from all sides“, skrev Tsybulsk.
Begränsningar för mobilisering
Rapporten noterar att Kreml efter mobiliseringen 2022, som utlöste en massflykt av ryssar som ville undvika värnplikt, har undvikit storskaliga inkallelser.
I stället har myndigheterna förlitat sig på alternativa rekryteringsmetoder, däribland ekonomiska incitament.
Även dessa incitament minskar nu, enligt artikeln, i takt med att krigsfinansieringen sätts under allt större press.
Vissa soldater uppges ha tvingats köpa delar av sin egen utrustning, när statligt stöd blivit mindre tillförlitligt.
Budgetpress
Enligt Euromaidan Press går omkring 40 procent av Rysslands planerade budget för nästa år till militären, polisen och säkerhetstjänsterna.
Det lämnar mindre resurser till civila behov och förstärker oron bland allmänheten kring levnadsstandarden.
Den statliga propagandan varnar, enligt artikeln, för att ett ryskt nederlag skulle pressa ekonomin till förhållanden ”värre än på 1990-talet”.
Samtidigt har fredsdiskussioner med deltagande av amerikanska, ukrainska, ryska och europeiska företrädare intensifierats under de senaste veckorna, där Trump signalerat att ett slut på kriget är en central prioritering för hans administration.
Källor: Euromaidan Press, TVP World, Digi24.
