Vad BMI inte berättar om din hälsa

BMI.

Du har förmodligen hört förkortningen tidigare, kanske till och med använt den själv. Och du vet kanske att den står för Body Mass Index – men vet du verkligen vad den innebär?

Kort sagt är BMI ett värde som baseras på en persons kroppsvikt i kilogram i förhållande till personens längd i meter.

Du räknar ut ditt eget BMI-värde genom att dela din vikt i kilogram med din längd i meter i kvadrat.

Ett exempel

Anta till exempel att du väger 80 kilogram och är 1,80 meter lång.

Då multiplicerar du din längd, 1,80, med sig själv (1,80 × 1,80) och får resultatet 3,24.

Därefter delar du din vikt (80) med detta tal: 80 / 3,24 = 24,7.

Resultatet av beräkningen används för att avgöra om du ligger utanför normalviktsintervallet för din längd.

Om värdet är under 18,5 betraktas vuxna som underviktiga.

Om det är över 25 betraktas du som överviktig.

Enligt Centers for Disease Control and Prevention (CDC) är BMI ett väletablerat och värdefullt mått för befolkningshälsa.

CDC använder till exempel BMI-data i sina kartor över vuxenfetma, som visar förekomsten av fetma per delstat/territorium och efter ras/etnicitet.

Här är haken

BMI används också för att bedöma individers hälsa och fastställa risken för kroniska sjukdomar – men enligt experter bör du inte bedöma din egen hälsa enbart utifrån BMI.

Anledningen till att BMI inte är särskilt användbart för att mäta individers hälsa är att det endast tar hänsyn till vikt och längd. Det säger ingenting om kroppssammansättning.

Schwarzenegger-exemplet

Bodybuildern som blev skådespelare och senare guvernör, Arnold Schwarzenegger, är cirka 1,83 meter lång och vägde enligt uppgift omkring 106 kilogram på toppen av sin bodybuildingkarriär.

Det gav honom ett BMI på 31, vilket enligt denna skala innebär fetma – men om du någonsin sett en bild av den unge ”Governatorn” inser du hur vältränad han var.

Grunderna för BMI-mätning utvecklades redan under första hälften av 1800-talet.

En matematiker vid Oxfords universitet hävdade dock år 2013 att BMI-beräkningen är bristfällig på ett sätt som gör att korta personer framstår som smalare än de egentligen är, och långa personer som tjockare än de är.

Det ”nya” BMI

Matematikern, vid namn Nick Trefethen, presenterade faktiskt en ny formel för BMI-beräkning, som han menade är mer exakt.

Enligt honom ska man multiplicera sin vikt i kilogram med 1,3 och därefter dela resultatet med sin längd i meter upphöjt till 2,5 i stället för bara 2.

Med denna nya beräkningsmetod kan vi prova samma exempel som tidigare med en vikt på 80 kilogram och en längd på 1,80 meter.

80 × 1,3 är 104.

1,80 upphöjt till 2,5 är 4,35.

104 / 4,35 = 23,9 (avsevärt lägre än det första resultatet på 24,7).

Slutsatsen

BMI kan vara ett enkelt och billigt sätt att ta reda på om du väger för mycket eller för lite i förhållande till din längd.

Men metoden har brister och bör aldrig användas ensam för att bedöma en individs hälsa.

Däremot kan BMI användas för att följa viktutvecklingen och avgöra om det finns behov av förändringar i livsstilen.

Källor: Centers for Disease Control and Prevention