Jens Asbjørn Bøgen
Låt oss hoppas att vi aldrig får se vilken av teorierna som stämmer.
Teorier om konsekvenserna av ett globalt kärnvapenkrig – ofta beskrivna med begrepp som kärnvapenförintelse – spänner över flera discipliner, från klimatvetenskap till geopolitik.
Nedan följer en strukturerad genomgång av de viktigaste teorierna och modellerna som undersöker vad som skulle kunna hända vid ett fullskaligt kärnvapenutbyte mellan stormakter som USA, Ryssland eller Kina.
Omedelbara mänskliga förluster och urban förstörelse
Ett fullskaligt kärnvapenkrig skulle sannolikt orsaka hundratals miljoner dödsfall inom loppet av timmar.
Strategiska mål som storstäder, militärbaser och infrastrukturella knutpunkter skulle förångas eller skadas svårt.
Termisk strålning, tryckvågor och bränder skulle döda omedelbart, medan miljontals fler skulle drabbas av svåra brännskador, skador och strålningsexponering.
Radioaktivt nedfall och strålningsförgiftning
Överlevande från de första explosionerna skulle utsättas för radioaktivt nedfall – fina partiklar av bestrålat material som sprids över stora områden.
Nedfallet kan orsaka akut strålsjuka, långsiktiga cancerrisker och genetiska skador. Områden med hög strålning kan förbli obeboeliga i årtionden.
Hypotesen om kärnvapenvinter
En av de mest alarmerande vetenskapliga teorierna är den så kallade ”kärnvapenvintern”. Enligt detta scenario skulle bränder som antänds av kärnvapenexplosioner – särskilt i städer – släppa ut enorma mängder sot i stratosfären.
Detta skulle blockera solljuset i månader eller till och med år, kraftigt sänka de globala temperaturerna och slå sönder jordbrukssystemen.
Global svält och kollaps av jordbruket
Även länder som inte träffas direkt skulle kunna drabbas hårt. Modeller för kärnvapenvinter förutspår kortare odlingssäsonger, omfattande skördebortfall och livsmedelsbrist.
Spannmålsproduktionen i länder som USA, Kina och Ryssland skulle kunna minska med 50–90 procent, vilket skulle utlösa svältkatastrofer som över tid kan döda miljarder människor.
Förstörelse av ozonskiktet
Kärnvapenexplosioner frigör kväveoxider som kan orsaka allvarliga skador på ozonskiktet.
Vissa modeller pekar på en minskning av ozonskiktet med upp till 50 procent, vilket skulle öka UV-strålningen vid marknivå kraftigt.
Detta skulle ytterligare skada jordbruk, ekosystem och människors hälsa.
Effekter av elektromagnetisk puls (EMP)
Kärnvapenexplosioner på hög höjd kan utlösa elektromagnetiska pulser som slår ut elnät, satelliter och elektronisk infrastruktur över mycket stora områden.
Detta skulle kunna lamslå kommunikationer, transporter och räddningstjänster även i områden som inte träffats direkt.
Ekonomisk kollaps och global panik
Även utan direkta nedslag skulle de globala finansmarknaderna sannolikt krascha till följd av förstörelsen av viktiga ekonomiska centra samt sammanbrottet för handel och leveranskedjor.
Panik, hyperinflation och ett sammanbrott av lag och ordning skulle kunna följa även i länder som inte attackerats.
Sammanbrott av statsmakt och civil ordning
Massdöd, resursbrist och kommunikationsavbrott skulle kunna destabilisera regeringar.
Undantagstillstånd, inbördes konflikter och statskollaps kan sprida sig, särskilt i hårt drabbade eller starkt beroende regioner.
Störningar i biosfären och kollaps av ekosystem
Plötsliga klimatförändringar, surt regn, radioaktiv förorening och kollapsen av pollinerande arter skulle fortplanta sig genom näringskedjorna och hota biologisk mångfald samt långsiktig miljöstabilitet.
Psykologiska och kulturella trauman
Den psykiska bördan för överlevande – massorg, posttraumatiskt stressyndrom och social upplösning – skulle vara omätbar.
Civilisationer kan gå tillbaka i utveckling, och det kulturella minnet av katastrofen kan prägla global politik och identitet i generationer.
Delvis återhämtning eller permanent nedgång?
Vissa teorier menar att mänskligheten långsamt skulle kunna återuppbygga sig i isolerade regioner, medan andra hävdar att skadorna skulle vara alltför omfattande.
Kritiska förluster av kunskap, infrastruktur och biosfärens stabilitet kan förhindra en återgång till modern civilisation på hundratals år – om någonsin.
Geopolitisk omdaning eller nationalstaternas slut
Om stormakter neutraliseras kan mindre eller icke-kärnvapenbeväpnade stater vinna inflytande – eller så kan anarki ta över.
Globala institutioner som FN kan kollapsa eller genomgå radikala förändringar, vilket permanent förändrar den internationella relationernas struktur.
Moralisk och etisk uppgörelse
Vissa forskare menar att ett globalt kärnvapenkrig skulle utlösa en djup filosofisk och etisk kris.
Efterdyningarna kan, om några politiska eller kulturella strukturer alls finns kvar, leda till en omvärdering av teknik, krigföring och människans natur.
En utrotningshändelse i antropocen
I värsta fall skulle ett kärnvapenkrig kunna föra jorden in på en irreversibel bana av biosfärisk kollaps och mänskligt utdöende.
Även om ett sådant krig inte vore lika totalt som ett asteroidnedslag eller ett supervulkanutbrott, skulle ett fullskaligt kärnvapenutbyte ändå kunna räknas till de allvarligaste utrotningshändelserna i jordens historia.
Alternativa teorier: Begränsat eller överlevbart krig
Vissa militärteoretiker hävdar att ett kärnvapenkrig skulle kunna vara ”begränsat” eller ”överlevbart” under vissa förutsättningar – exempelvis vid enbart taktiska insatser eller framgångsrikt missilförsvar.
De flesta forskare och historiker betraktar dock sådana uppfattningar som farligt optimistiska eller politiskt motiverade.
Källor: American Journal of Public Health, Encyclopedia Britannica, Bulletin of the Atomic Scientists, University of Bristol, National Academy Press, Science Daily, Journal of Geophysical Research
