Ida Hansson
Hur elräkningen utvecklas nästa år avgörs inte bara av prognoser, utan av hur hushåll och företag påverkas när riskerna slår till.
Ett kallt år eller störningar i produktionen kan snabbt få konsekvenser i både plånboken och energisystemet.
Samtidigt ritas nya konsumtionsmönster upp, där gamla tumregler om när elen är billigast inte längre gäller.
Riskerna först
Enligt analyser som TV4 Nyheterna rapporterat med stöd av TT är elsystemet fortsatt sårbart vid extrema förhållanden. En kall vinter kan pressa priserna kraftigt under kort tid och samtidigt försvaga läget längre fram på året genom snabbare tömning av vattenmagasinen.
Konsekvenserna slår olika.
För hushåll i södra Sverige innebär höga pristoppar större exponering mot kontinentala marknader, medan norra Sverige påverkas mer direkt av tillgången på vattenkraft.
Därtill saknas fortfarande en fullt fungerande nationell reservkraft, efter tidigare problem med upphandlingen av effektreserven. En ny process pågår, men osäkerheten bidrar till att marknaden är känslig vid plötsliga belastningar.
Hushållens vardag
För konsumenterna märks förändringarna inte bara i årsmedelpriset, utan i vardagsvalen. Elpriset varierar allt mer över dygnet, vilket gör att planering av laddning, uppvärmning och hushållsel blivit mer komplex.
Enligt uppgifter från TT har ökande mängder solkraft i Europa förändrat prisbilden. Under sommarhalvåret pressas priserna ofta mitt på dagen, medan nätterna kan bli dyrare, tvärt emot tidigare mönster.
Samtidigt styr elnätsbolagens effekttariffer många kunder mot nattlig elanvändning. Kombinationen av dessa signaler skapar en situation där hushållen måste väga nätkostnader mot spotpris, snarare än följa enkla råd.
Prognoserna sist
Mot denna bakgrund pekar prognoserna ändå mot ett relativt stabilt elår 2026.
Enligt prognoser som TT har sammanställt väntas elpriserna bli något lägre i södra Sverige jämfört med 2025, medan norra delarna av landet kan få se en mindre uppgång.
Terminspriser på elbörsen Nasdaq visar nivåer runt 60 öre per kilowattimme i elområde 3 och omkring 80 öre i elområde 4 under 2026. I elområde 1 och 2 ligger motsvarande prognoser kring 35 öre per kilowattimme.
Elhandelsbolaget Godel bedömer att utvecklingen stöds av god tillgång på vattenkraft, fortsatt utbyggnad av förnybar produktion, stabil kärnkraft och ett minskat beroende av fossila bränslen.
Sammantaget innebär det att elmarknaden går in i 2026 med bättre balans än under krisåren, men utan garantier.
Källa: Tv4 Nyheterna
