Fyra vägar för Europa när Trump vill ta Grönland

Det som tidigare avfärdades som provokativa utspel behandlas nu som ett reellt säkerhetshot.

Enligt uppgifter till Politico pågår intensiva diskussioner om hur Europa ska svara – och tiden anses knapp.

Växande oro

Europeiska diplomater beskriver ett läge där osäkerheten är minst lika allvarlig som hotet i sig.

Flera vittnar om att man saknar färdiga verktyg för att hantera ett scenario där USA öppet ifrågasätter Danmarks suveränitet över Grönland.

”Vi måste vara redo för en direkt konfrontation”, säger en EU-diplomat till Politico och beskriver USA:s president som mer offensiv än tidigare.

Diplomati först

Ett första alternativ som diskuteras är en förhandlingslösning.

Flera Nato-källor menar att en kompromiss, där Donald Trump kan presentera utfallet som en seger, kan vara den snabbaste vägen för att dämpa konflikten.

Förslag som cirkulerar är stärkt militär närvaro i Arktis, fler Nato-övningar och utökade säkerhetsgarantier för Grönland – allt för att möta USA:s påståenden om bristande skydd mot ryskt och kinesiskt inflytande.

Pengar på bordet

Ett annat spår handlar om ekonomi. Trumpadministrationen har öppet stött Grönlands självständighetsrörelse och lockat med amerikanska investeringar.

EU planerar samtidigt att kraftigt öka sitt ekonomiska stöd till Grönland från 2028. Ambitionen är att erbjuda ett långsiktigt alternativ till amerikanska löften.

Förslaget omfattar hundratals miljoner euro i satsningar på välfärd, infrastruktur och utveckling av råvaruutvinning – i syfte att göra ett amerikanskt erbjudande mindre attraktivt för grönländska beslutsfattare.

Handel som vapen

Mer konfrontativa alternativ finns också.

EU:s så kallade anti-tvångsinstrument, ibland kallat ”handelsbazookan”, lyfts fram som ett möjligt sätt att sätta press på Washington genom handelspolitiska motåtgärder.

Företrädare för EU-parlamentets handelsutskott har pekat på att unionen har starka marknadspositioner i USA. Samtidigt råder osäkerhet om huruvida Trump skulle ta sådana hot på allvar, särskilt med tanke på att tidigare hård retorik inte alltid lett till konkreta åtgärder.

Det yttersta scenariot

Om USA trots allt skulle använda militärt våld är Europas handlingsutrymme mycket begränsat.

Danska regler kräver militärt svar vid angrepp på territoriet, men bedömare tvivlar på att europeiska styrkor skulle kunna stoppa en amerikansk insats.

En symbolisk truppnärvaro skulle däremot kunna fungera avskräckande, men till ett högt pris. Risken för eskalation och mänskliga konsekvenser bedöms som betydande.

Ett oprövat läge

Gemensamt för alla alternativ är osäkerheten. Aldrig tidigare har Europa behövt planera för att skydda ett territorium från sin närmaste allierade.

”Det här är helt ny mark”, sammanfattar en säkerhetsexpert. ”Och den är extremt riskfylld.”

Källor: Politico