Ida Hansson
USA:s president Donald Trump säger sig ha nått fram till ett ramverk för framtida samtal om Grönlands roll inom Nato, efter diskussioner i Bryssel och Davos om säkerheten i Arktis.
Uttalandet kom samtidigt som alliansen, enligt flera högt uppsatta källor, fört interna samtal om möjligheten att ge USA en mer långtgående militär närvaro på grönländskt territorium.
Även om Trump själv beskrev det hela som ett potentiellt genombrott är det oklart hur konkret ramverket faktiskt är. Nato har inte presenterat några detaljer, och företrädare för både Danmark och Grönland har betonat att inga beslut fattats om suveränitet eller territoriella förändringar.
Enligt New York Times präglades samtalen snarare av sonderingar än av färdiga förslag, och flera allierade uppfattade Trumps besked som öppet för tolkning.
Ett retoriskt skifte – snarare än ett avgörande steg
Under onsdagen signalerade Trump samtidigt en viss nedtoning av tidigare hot om ekonomiska påtryckningar och militär styrka.
Han drog tillbaka varningar om nya tullar mot europeiska allierade och sade att han inte avser att använda våld för att uppnå amerikanska intressen på Grönland.
Detta kan tolkas som ett försök att lugna relationerna inom Nato, men flera diplomatiska bedömare ser snarare ett taktiskt än ett politiskt skifte. Trumps uttalanden pekar mot förhandlingar, men bygger fortfarande på hans grundläggande krav: att USA måste ha full kontroll för att kunna garantera säkerheten i Arktis.
Nato diskuterar kompromiss – utan tydliga besked
Bakom kulisserna har Nato-officerare diskuterat modeller där USA får utökade rättigheter kring militära baser på Grönland, inspirerade av hur Storbritannien har permanenta basområden på Cypern.
Enligt källor som deltagit i samtalen har dessa idéer dock inte formaliserats, och det är oklart om de alls ingår i det ramverk Trump hänvisar till.
Natos officiella linje är att framtida samtal ska ske mellan USA, Danmark och Grönland, med fokus på att förhindra ryskt och kinesiskt inflytande i regionen – inte på att omförhandla gränser.
Motstånd från Grönland och Danmark
Från grönländskt håll har Trumps uttalanden mötts av skarp kritik.
Företrädare har understrukit att Nato saknar mandat att förhandla om Grönlands framtid utan lokal förankring.
Även i Köpenhamn är tonen avvaktande, och man har tydligt markerat att ägandefrågan inte är förhandlingsbar.
Samtidigt finns en öppenhet för att stärka USA:s militära närvaro inom ramen för existerande avtal – något som Danmark redan tidigare accepterat.
Geopolitik – men också prestige
Även om frågan om Grönland ofta ramas in som ett strategiskt svar på ökad stormaktsrivalitet i Arktis, spelar Trumps personliga drivkrafter en roll.
För honom har Grönland länge framstått som en symbolfråga: ett bevis på amerikansk styrka och handlingskraft, och potentiellt ett arv att peka på inför historien.
Det gör att hans utspel pendlar mellan förhandling och konfrontation.
I den mer samlade bilden framstår onsdagens besked mindre som ett avgörande genombrott – och mer som ännu ett kapitel i en pågående dragkamp där geopolitik, alliansrelationer och presidentens egen självbild vävs samman.
Källa: New York Times
