Mimmo Wiestål Fischetti
Du tar din kaffe som du alltid gör: svart, med mjölk eller med en sked socker. För de flesta är det bara en vana – men i psykologiforskningen har en detalj återkommit: hur vi ställer oss till bitter smak kan ibland samvariera med vissa personlighetsdrag. Det betyder inte att din kopp avslöjar vem du “är” – men studien bakom rubrikerna är mer nyanserad än många tror.
Kaffe är vardag i Sverige – och morgonkoppen är helig
Kaffe är en av svenskarnas mest stabila rutiner. I Kafferapporten 2025 från Löfbergs uppger åtta av tio att de dricker kaffe regelbundet, och många lyfter just morgonkaffet som dagens viktigaste stund. Enligt Löfbergs Kafferapporten 2025 bygger rapporten på intervjuer med över 3 000 svenskar.
Studien som satte fart på snacket om “psykopatkaffe”
Det som ofta nämns i artiklar och virala inlägg handlar egentligen om bitter smak i stort – inte bara kaffe. I en studie i tidskriften Appetite undersökte forskare vid universitetet i Innsbruck i Österrike om det finns ett samband mellan att gilla bittra smaker och det som ibland kallas “mörka” personlighetsdrag. Studien omfattade två amerikanska urvalsgrupper med totalt 953 personer. Deltagarna fick skatta sina smakpreferenser och svara på personlighetstest som mätte bland annat psykopatiska drag, narcissism, machiavellianism, vardagssadism och aggression. Enligt studien “Individual differences in bitter taste preferences are associated with antisocial personality traits” såg forskarna ett positivt samband mellan bitterpreferens och flera av de här dragen, med särskilt stark koppling till vardagssadism och psykopatiska drag.
Så “dricker en psykopat sitt kaffe” – och varför den formuleringen är fel
Här är kärnan: studien säger inte att svart kaffe gör dig till psykopat. Den säger inte heller att alla som dricker utan mjölk eller socker har problematiska personlighetsdrag.
Det forskarna rapporterar är en statistisk samvariation på gruppnivå: personer som oftare gillar bitter smak tenderade också att få högre poäng på vissa skalor i personlighetstester. Hur stort sambandet är i praktiken – och hur användbart det är för att säga något om en enskild person – är en annan fråga.
En mer rimlig slutsats är: smak kan ibland hänga ihop med personlighet, men det är varken ett “test” eller en diagnos. Det är också så studien brukar återges i seriösa sammanfattningar, till exempel i The Independent, där fokus ligger på kopplingar – inte på att smaken “avslöjar” någon.
Vad menas med psykopatiska drag?
I vardagsspråk blandas ordet ofta ihop med kriminalitet och diagnoser. I psykologin används “psykopatiska drag” ofta som dimensioner: till exempel låg empati, impulsivitet, ytlig charm eller känslomässig kyla – egenskaper som kan finnas i olika grad hos många människor.
Det handlar alltså inte automatiskt om att någon är “psyko” eller farlig. Testskalor i forskning mäter nivåer av drag – inte en etikett på en person.
Varför kopplas bitter smak över huvud taget till personlighet?
Forskarna lyfter en klassisk idé: bitterhet är något många instinktivt undviker, eftersom bitter smak historiskt kan ha signalerat giftiga ämnen. Samtidigt lär vi oss att uppskatta bittert – kaffe, tonic, mörk choklad – genom kultur, vana och sammanhang.
I studiens diskussion betonas också att smak påverkas av mycket mer än personlighet: ålder, erfarenhet, sociala normer, exponering och till och med vad man är van vid att “en vuxen” förväntas gilla, skriver ScienceDirect.
Det du faktiskt kan ta med dig från forskningen
Om du vill vara strikt med vad forskningen stödjer, landar det här:
- Att gilla bitter smak kan samvariera med vissa personlighetspoäng – i stora grupper.
- Det säger väldigt lite om en enskild kaffedrickare.
- Kaffeval är ofta kultur och rutin, inte psykologi.
Så nästa gång någon skämtar om “psykopatkaffe” kan du lugnt svara: svart kaffe är i första hand en smak – och rubrikerna är nästan alltid mer dramatiska än forskningen.
