Mimmo Wiestål Fischetti
Hur länge vi lever styrs sannolikt mer av arv än av livsstil, enligt en ny studie som analyserat stora tvillingregister i Sverige och Danmark – och jämfört med data från mycket gamla personer i USA.
När forskarna rensade bort dödsfall som beror på yttre händelser som olyckor och infektioner landade de i att genetiken kan förklara runt hälften av skillnaderna i livslängd mellan människor.
– Det finns en begränsning för hur mycket man kan påverka sin livslängd, säger Sara Hägg, som forskar om åldrandets processer, till TV4 Nyheterna.
”Stor förändring” jämfört med tidigare bild
Knepen för ett långt liv har blivit en hel industri: fasta, stenhård träning och andra metoder som lovar extra år. Men den nya analysen pekar mot att spelplanen kan vara snävare än många tror – åtminstone om man pratar om den del av dödligheten som hänger ihop med kroppens egna åldrande, snarare än med yttre risker.
I tidigare forskning har genetiken ofta uppskattats förklara en mindre del av livslängden. Nu beskriver Hägg att den här studien flyttar ribban ordentligt:
”Fram till nu har vi sagt att mellan 10 och 30 procent av livslängden avgörs av generna, så det är en stor förändring, säger Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi vid Karolinska institutet och medförfattare till studien.”
Varför blir siffran högre när man räknar på ett nytt sätt?
Forskarna utgår från att alla dödsfall inte säger samma sak om biologiskt åldrande. Om någon dör i en trafikolycka eller i en infektion som slår hårt en viss period, kan det ”störa” bilden av hur kroppen åldras över tid.
Genom matematiska modeller försöker man därför skilja på yttre dödsorsaker (som olyckor och smitta) och mer ”inre” processer kopplade till gradvis åldrande. När den yttre dödligheten räknas bort stiger den uppskattade ärftligheten – och planar i analyserna ut runt cirka 50 procent.
Betyder det att livsstil är oviktigt? Nej, enligt forskaren
Det är lätt att läsa en sådan siffra som ett ödesbesked. Men Hägg säger att slutsatsen inte är att vanor saknar betydelse – tvärtom.
”Det är ju 50 procent som påverkas av vår livsstil så det är mycket vi faktiskt kan påverka. Hur länge vi lever påverkas av väldigt många faktorer, säger hon.”
Studien säger inte heller exakt hur länge en enskild person kommer att leva. Snarare handlar den om hur variationen i livslängd ser ut i stora grupper – och hur stor del som kan kopplas till arv när man försöker ta bort yttre störningar i statistiken. (STAT)
Nästa steg: vilka gener är det som spelar roll?
En ny studie (preprint) på bioRxiv visar att forskarnas förhoppning är att en tydligare bild av arvet bakom livslängd ska göra det lättare att hitta de gener som faktiskt påverkar åldrandets mekanismer.
”Livslängd är något som fascinerar oss eftersom vi alla blir äldre. Än så länge vet vi väldigt lite om vilka gener som reglerar åldrandet, säger Sara Hägg.”
Om genetiken verkligen står för en större del än man tidigare trott, kan det på sikt skärpa jakten på biologiska nycklar till friskare åldrande – samtidigt som budskapet för vardagen är mer jordnära: du kan påverka mycket, men inte allt.
