Mimmo Wiestål Fischetti
En svensk-norsk studie där elva arbetsplatser testade kortare arbetsvecka pekar mot både bättre hälsa och högre effektivitet på jobbet. Deltagarna beskriver mindre stress och mer arbetsglädje – men forskarna varnar för att resultaten måste tolkas försiktigt och SKR menar att modellen inte går att rulla ut brett i kommuner och regioner.
Testet: samma lön, mindre tid
Upplägget var enkelt i teorin: arbeta färre timmar men behålla full lön, och samtidigt försöka få lika mycket gjort genom att jobba smartare. Studien var en del av det internationella initiativet 4 Day Week, där idén ofta beskrivs som “80 procent tid – 100 procent lön”, skriver SVT Nyheter.
Under ett halvår deltog nio verksamheter i Sverige och två i Norge – från kontorsjobb till verksamheter nära välfärden. Totalt handlade det om runt 200 deltagare som följdes med enkäter före och efter perioden.
“Gladare och bättre på jobbet”
På arbetsplatserna beskriver flera att de både fick mer energi och blev mer fokuserade. Inom socialtjänsten i Göteborg sammanfattar terapeuten Lisa Willenhag effekten så här:
– Vi är mer effektiva, hinner med det som gör livet roligare och kan tack vare det göra ett bättre jobb, säger Lisa Willenhag, terapeut inom socialtjänsten på Socialförvaltningen Nordost i Göteborg.
Även projektets svenska företrädare Anna-Carin Alderin pekar på att arbetsveckans “standardmått” inte måste vara hugget i sten:
– Det här talar för att 40 timmar inte är någon magisk siffra, säger projektledaren Anna-Carin Alderin, skriver jobbland.
Resultaten: mindre stress – och jobbet blev gjort
Deltagarna rapporterade bland annat minskad stress och ångest, bättre sömn och en högre känsla av lycka. I en sammanställning uppges den upplevda stressen ha sjunkit med nära 20 procent, samtidigt som arbetsförmågan bedömdes öka med omkring 10 procent.
Samtidigt upplevdes arbetsbelastningen inte som tyngre, och flera verksamheter uppgav att resultaten i verksamheten hölls uppe eller förbättrades. Enligt rapporteringen valde dessutom tio av elva arbetsplatser att fortsätta efter testperioden.
Forskarens varning: för tidigt för säkra slutsatser
Studien har finansierats av Karlstads universitet och forskningsledaren Lena Lid Falkman betonar att det finns tydliga begränsningar – bland annat att upplägget saknade jämförelsegrupper och att uppföljningen är kort, skriver SVT.
Det gör att resultaten är lovande men inte kan ses som ett definitivt facit för alla branscher och arbetsplatser.
SKR säger nej till storskaligt införande
Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, är mer skeptiska till vad en bred arbetstidsförkortning skulle innebära i praktiken – särskilt i verksamheter där bemanning och tillgänglighet redan är pressade.
– Det riskerar att försämra arbetsmiljön, säger Jeanette Hedberg, förhandlingschef på SKR.
SKR pekar på att det saknas en plan för hur bortfallet av arbetade timmar skulle lösas i stor skala, och hänvisar till att en extern utredning om arbetstidsförkortning väntas bli klar i november. (Omni)
En trend som växer – men frågorna kvarstår
Kortare arbetsvecka lyfts ofta som ett sätt att möta stress, rekryteringsproblem och sjukfrånvaro. Den här piloten stärker bilden av att det kan fungera i vissa miljöer – men den stora frågan återstår: vilka jobb klarar omställningen utan att välfärd, service och arbetsmiljö tar stryk?
För nu har försöket gett en tydlig signal från deltagarna: färre timmar kan, åtminstone ibland, betyda mer ork – och bättre jobb.
