Ida Hansson
Regeringen vill återinföra stöd till elbilar med hjälp av EU-medel, men kritiker menar att förslaget slår snett. Endast vissa grupper omfattas – och villkoren kan i praktiken utesluta många hushåll som faktiskt är redo att byta till elbil.
När Naturvårdsverket presenterade sitt förslag om hur Sveriges nya elbilsstöd ska utformas väckte det snabbt kritik. Enligt myndigheten är stödet en förutsättning för att få del av EU:s sociala klimatfond, vilket innebär att bidraget måste riktas till särskilda grupper.
Förslaget innebär att endast gles- och landsbygdskommuner med begränsad kollektivtrafik omfattas. Dessutom ska mottagarna tjäna under 80 procent av medelinkomsten och får inte tidigare ha ägt en elbil.
Men enligt Carl-Erik Stjernvall, hållbarhetsansvarig på Riksförbundet M Sverige, riskerar upplägget att få motsatt effekt.
– Bara drygt en fjärdedel av Sveriges 10,6 miljoner invånare bor i de kommuner som omfattas, och ännu färre uppfyller inkomstkravet. Det är långt ifrån självklart att de som träffas av stödet är de som borde ge sig in i exempelvis privatleasing av en ny elbil, vilket ofta är ett dyrt bilägande, säger han i ett pressmeddelande.
Stjernvall menar att stödet är för snävt och att det i sin nuvarande form inte gynnar den breda omställningen.
– Omställningen stannade av när de privata köparna lämnades utan stöd. Tre år senare försöker regeringen återuppliva ett stöd med hjälp av EU-pengar, men det riskerar att inte bli bättre än ambitionen, halvhjärtat, säger han.
Bakgrunden till dagens diskussion är att klimatbonusen slopades i november 2022. Då motiverades beslutet med att elbilar inte längre behövde subventioneras, eftersom deras pris ansågs vara i nivå med bensin- och dieselbilar. Men verkligheten visar något annat – staten fortsätter varje år att subventionera förmåns-elbilar med miljarder genom ett schablonavdrag på upp till 350 000 kronor.
Stjernvall anser dessutom att regeringens plan riskerar att skapa fel incitament.
– Varken samhället eller myndigheter bör uppmuntra till konsumtion eller belåning på det sätt det kan upplevas för den som kan ta del av stödet: att det skulle vara riktat just till dem, och därför ses som en möjlighet, säger han.
Han varnar även för att det nya stödet kan bli lika svårt att använda som tidigare satsningar.
– Precis som med skrotningspremien riskerar de snäva och krångliga villkoren dessutom göra stödet omöjligt att nyttja. Samtidigt missar man att ge den sista knuffen till de hushåll som faktiskt står i begrepp att köpa en bil och som skulle kunna välja el i stället för bensin eller diesel, säger Carl-Erik Stjernvall.
