Ida Hansson
Trots åratal av framsteg växer nu lönegapet mellan kvinnor och män för andra året i rad.
Sveriges kvinnoorganisationer riktar nu stark kritik mot både arbetsmarknadens parter och politiker. Organisationens chefsekonom Beatrice Nordling efterlyser konkreta reformer för att minska den växande löneskillnaden mellan kvinnor och män.
– Vi vill se en särskild pott i statens budget för att höja lönerna i kvinnodominerade välfärdsyrken. Det har fungerat väl i både Danmark och Finland, där man lyckats minska lönegapet och samtidigt stärkt attraktiviteten i de här yrkena, säger hon.
Nordling lyfter även Finlands samverkansmodell som ett föredöme. Där samarbetar politiker, myndigheter och arbetsmarknadens parter för att skapa balans.
– Märkets normerande funktion på svensk arbetsmarknad håller tillbaka lönerna och där kan man återigen titta på Finland för att se på andra vägar framåt, säger chefsekonomen.
Den senaste statistiken visar att löneklyftan nu är 10,2 procent – en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med 2023. Det innebär att utvecklingen backat, trots att klyftan tidigare minskat nästan oavbrutet sedan 1996.
Enligt Nordling har den strukturella värdediskrimineringen inom kvinnodominerade yrken förvärrats de senaste fem åren. Hon exemplifierar detta med att löneökningarna varit betydligt större för mjukvaru- och systemutvecklare – yrken som domineras av män – jämfört med arbetsterapeuter, som är ett kvinnodominerat yrke. I denna jämförelse har lönegapet ökat med hela 3 900 kronor i månaden.
Hon anser också att den ekonomiska politiken efter pandemin, inflationen och lågkonjunkturen har försvagat kvinnors ställning på arbetsmarknaden ytterligare. Detta har enligt henne framför allt skett genom nedskärningar i den offentliga sektorn.
Nordling ifrågasätter om politikerna är nöjda med utvecklingen, men betonar att många kvinnor inte är det. Hon påminner också om att kvinnor inte bara utgör halva befolkningen, utan också halva väljarkåren.