Ida Hansson
Matpriser, elräkningar och hyror som stiger fortsätter att sätta press på svenska hushåll. För vissa märks det tydligare än för andra – särskilt unga kvinnor.
Bakom siffrorna finns en bredare ekonomisk utveckling där inflation och högre räntor gradvis ätit upp marginalerna.
Vardagen i fokus
Det är inte stora engångsutgifter som oroar mest. Det är det som kommer varje månad.
Enligt ett pressmeddelande från Sparbankernas Riksförbund uppger många svenskar att just löpande kostnader – som mat, el och vardagsinköp – är den största källan till oro. Bland unga kvinnor är det över hälften som känner denna press.
Utvecklingen speglar de senaste årens prisökningar, där särskilt livsmedel och energi blivit dyrare snabbare än inkomsterna ökat.
Tydliga klyftor
Samtidigt är oron ojämnt fördelad.
Kvinnor rapporterar högre stress kring ekonomin än män, och personer med lägre inkomster påverkas mest.
I grupper med små marginaler blir varje prisökning direkt kännbar. Hyresgäster sticker också ut – där är oron betydligt mer utbredd än bland bostadsägare.
I praktiken handlar det om hur mycket utrymme som finns kvar efter att räkningarna är betalda. För många är det utrymmet litet.
“En del av vardagen”
Björn Elfstrand, vd för Sparbankernas Riksförbund, beskriver utvecklingen som något mer varaktigt än en tillfällig svacka.
“För många är den ekonomiska oron inte något tillfälligt – den har blivit en del av vardagen. Särskilt utsatta är grupper som redan har små marginaler. Det påverkar inte bara ekonomin, utan också tryggheten i livet i stort. Det är en känsla som många bär med sig varje dag,” säger han i pressmeddelandet.
Boende och framtid
Utöver vardagskostnader växer en annan typ av oro. Boendet.
Nästan var femte svensk uppger att de är bekymrade över höjda hyror eller avgifter. Lika många oroar sig för att deras barn inte ska kunna ta sig in på bostadsmarknaden.
Det pekar mot en bredare osäkerhet – inte bara kring dagens ekonomi, utan också kring framtiden.
Ett förändrat läge
Helhetsbilden visar ett skifte. Fler upplever att ekonomin blivit mer svårnavigerad.
När räntor stigit och priser ökat under flera år i rad har buffertar urholkats. Det gör hushållen mer känsliga för nya förändringar.
Samtidigt uppger omkring tre av tio att deras oro för privatekonomin ökat jämfört med för ett år sedan, enligt Sparbankernas Riksförbund – ett tecken på att pressen inte har släppt.
