Mimmo Wiestål Fischetti
Att snabbt swisha sina barn pengar kan kännas praktiskt – men priset kan bli högt. Nu varnar experter för att vanan riskerar att ge barn dåliga vanor som följer med in i vuxenlivet.
När pengarna aldrig tar slut – i mobilen
Sommarlovet är här, och med det kommer glass, biobesök och stranddagar som ofta kostar mer än veckopengen räcker till. För många föräldrar blir lösningen enkel: ett snabbt swish – och så är saken löst.
Men enligt Magnus Hjelmér, vardagsekonom på Ica-banken, kan det vara början på ett beteende som i längden skadar barnets ekonomi.
– Barn lär sig inte hushålla med pengar om de hela tiden får påfyllning utan motprestation, säger han till TV4 Nyheterna.
Mer än hälften får extra pengar – via swish
I en färsk undersökning från Ica-banken framgår att 60 procent av barn mellan 8 och 18 år har någon form av vecko- eller månadspeng. Tanken är att barnen ska få öva på att planera sina utgifter och förstå pengars värde.
Men många föräldrar fyller på kontot ändå. 30 procent av barnen ber om extra pengar via swish – och 70 procent av dem får det.
– Det här minskar nyttan av vecko- eller månadspengen. Risken är att barn tror att pengar bara kommer automatiskt, säger Hjelmér.
En väg mot framtida snabblån?
Om barn vänjer sig vid att alltid få pengar när de ber om det, kan det skapa problem längre fram i livet.
– Det kan bli ett mönster som följer med in i vuxenlivet, där man tar snabba krediter i stället för att planera sin ekonomi, varnar Hjelmér.
Men han betonar att det inte är swish i sig som är problemet – utan hur det används.
– Att betala för en macka på väg till träningen är inte farligt. Det handlar om att ha tydliga regler och rutiner.
Föräldraskap handlar ibland om att säga nej
Att stå emot tjat är inte lätt – särskilt när man vill sitt barns bästa. Men ibland är det just det som krävs, menar Hjelmér.
– Det är inte alltid lätt att säga nej, men det kan vara nödvändigt för att barnet ska lära sig att ta ansvar. Annars gör man dem en björntjänst.
Barn förstår ekonomi – även utan kontanter
En vanlig oro är att barn inte lär sig om pengar när allt är digitalt. Men Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik, håller inte med.
– Barn är smarta. De lär sig hantera digitala pengar lika väl som kontanter, säger hon i en intervju med Sveriges Radio.
Hon menar att barn är duktiga på att konkretisera det abstrakta – oavsett om det gäller kort, kontanter eller swish.
Tänk långsiktigt, även när det gäller en tjuga
Swish kan vara smidigt – men vanan att ge pengar utan gränser riskerar att underminera barnens förståelse för ekonomi. Genom att hålla fast vid rutiner, sätta gränser och våga ta diskussionen hjälper du ditt barn att växa upp med sunda ekonomiska vanor.
