Julen kan bli farlig hemma – så kan du hjälpa någon som utsätts för våld

– Det gäller att komma ihåg att man aldrig är ensam, även om det känns så, säger Åsa Witkowski, sakkunnig kvinnofrid på Unizon.

Varför våldet ofta ökar under helgerna

Exakta siffror är svåra att fånga – mörkertalet är stort. Samtidigt pekar både myndigheter och stödorganisationer på ett tydligt mönster: under storhelger kommer fler ärenden.

Polisen i Stockholm skriver att man under julen ofta ser ett ökat antal ärenden om brott i nära relation och har därför gjort särskilda informationsinsatser under perioden, bland annat med fokus på hur omgivningen kan agera (Polisen).

En förklaring är att den utsatta och den som utövar våld är hemma tillsammans mer än vanligt – och att stress och alkoholkonsumtion kan öka under långhelger.

Våld syns inte alltid – och kan ta många former

Våld i nära relationer handlar inte bara om blåmärken. Det kan också vara:

• psykiskt våld: nedvärderingar, hot, isolering
• sexuellt våld: övergrepp och påtryckningar
• ekonomiskt våld: kontroll över pengar, lön eller skulder
• digitalt våld: trakasserier, övervakning, kontroll av plats och kontakter

Många som utsätts kan själva ha svårt att sätta ord på vad som pågår – särskilt om våldet byggts upp gradvis och blivit “normalt” i relationen.

Varningssignaler som vän eller kollega kan se

Det finns inga säkra checklistor. Men vissa förändringar kan vara signaler att ta på allvar, till exempel att någon:

• drar sig undan och slutar följa med på sådant den tidigare gillade
• verkar rädd för att vara “för sen”, aldrig kan stanna kvar på jobbet eller avviker plötsligt
• får täta kontrollerande samtal och meddelanden från partnern
• verkar spänd, nedstämd eller “går på äggskal” när partnern nämns

Åsa Witkowski vill inte lägga ansvar på den utsatta – utan på omgivningen att våga agera.

– Det man som kollega, familj eller vän kan göra är att fråga: Har du det bra i ditt förhållande? Och sedan fortsätta fråga, för man får sällan ett ärligt svar första gången. Oavsett svar så gäller det att visa att jag bryr mig och jag går ingenstans och den dagen du är redo att öppna upp så är jag här, säger Åsa Witkowski, enligt Aftonbladet. 

Om du misstänker våld: så kan du fråga utan att öka risken

Det viktigaste är ofta inte att “bevisa” något – utan att öppna en dörr.

• Fråga när ni kan prata ostört, utan partner i närheten.
• Var konkret och varsam: “Jag har märkt att du verkar orolig – hur har du det hemma?”
• Undvik att kritisera partnern i första läget. Det kan göra den utsatta mer rädd att prata.
• Erbjud stöd som går att ta emot direkt: “Vill du att vi ringer en stödlinje tillsammans?”
• Om det är akut: ring alltid 112.

Om du är utsatt: stöd finns dygnet runt

Det finns hjälp att få – anonymt och utan att du behöver “ha allt klart”. Kvinnofridslinjen är öppen dygnet runt och den som ringer kan vara anonym, enligt Kvinnofridslinjen. Numret är 116 016 (det går också att nå linjen på 020-50 50 50).

Du kan också kontakta en jour via Unizons jourkarta och få stöd via chatt, telefon eller besök.

Dokumentation kan bli avgörande – “kontakta polisen direkt”

För den som vill eller orkar kan dokumentation stärka möjligheten att gå vidare juridiskt – särskilt eftersom våldet ofta sker utan vittnen.

Carolina Frohm, senior åklagare, betonar vikten av att agera snabbt när det går:

– Mitt råd till den som anser sig blivit utsatt för brott är att kontakta polisen i direkt anslutning till händelsen. Då kan polisen eller en rättsläkare dokumentera eventuella skador genom fotografering och polisen hålla ett förhör. Utifrån förhöret kan polis och åklagare därefter bedöma om det finns annan bevisning som kan inhämtas, säger Frohm.

Om du inte kan eller vågar anmäla direkt kan andra steg ändå hjälpa: berätta för någon du litar på, spara hot, skriv ned datum och klockslag, och uppsök vård så att skador dokumenteras.

Du ska inte behöva bära det här själv

Våld i nära relationer kan drabba vem som helst. Socialstyrelsen uppskattar att minst 75 000 kvinnor i Sverige utsätts för någon form av partnervåld varje år, enligt uppgifter som återges i offentliga sammanhang som Riksdagen. Även män kan utsättas.

Att lämna är ofta en process – och ibland kan en separation innebära ökad risk. Därför är det viktigt att ta hjälp, göra en plan och inte stå ensam.

– Men det är klart att man ska lämna när man riskerar sitt liv eller far illa varje dag, eller förhindras att göra det du önskar. Det är ofta en lång och svår process, det ska man inte sticka under stol med, men det finns hjälp att få. Och många modiga kvinnor lämnar. Det finns hopp och det finns alltid någon som är på din sida, säger Åsa Witkowski.

Snabb hjälp här och nu

• Vid akut fara: ring 112.
• Stöd dygnet runt: Kvinnofridslinjen 116 016 (även 020-50 50 50).
• Hitta jour nära dig: Unizon – Hitta stöd.