Kenneth Glad
En föreslagen regeländring kan innebära att företag får ett större ansvar för kostnaderna för avfallshantering. Förespråkare menar att modellen är utformad för att på sikt främja bättre insamling, återbruk och återvinning.
Norge överväger regler som skulle innebära att företag hjälper till att täcka kostnaderna för insamling och hantering av textilavfall.
Förslaget omfattar inte bara kläder, utan även skor och hemtextilier som gardiner.
Vem betalar
Enligt NRK ska producenter, importörer och återförsäljare betala in till ett producentansvarssystem för de textilier de sätter på marknaden.
Det är betydelsefullt eftersom en del av ansvaret för avfallshanteringen flyttas från kommuner och konsumenter tillbaka till de företag som tillhandahåller produkterna.
NRK uppger att norska Miljödirektoratet vill att reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2027.
Förslaget följer de nya kraven på textilsortering som bygger på ett EU-direktiv.
Norrmän kastade nära 45 000 ton textilier i hushållens restavfall förra året, enligt NRK.
Dessutom köpte norrmän över 13 000 ton textilier från utländska nätbutiker, däribland Shein, Temu och Zalando, förra året – en ökning med 263 procent jämfört med året innan.
De båda siffrorna pekar på samma problem: fler textilier hamnar i hemmen, samtidigt som alltför mycket av det som lämnar dem fortfarande slängs i de vanliga soporna.
Synnøve Rubach, forskare vid Norsus, ett norskt hållbarhetsforskningsinstitut, säger till kanalen att många kasserade plagg fortfarande skulle kunna återanvändas eller återvinnas.
En annan vana
Kristin Vaag är en norsk kvinna som syr många av sina egna kläder av återbrukat material. Hon säger att kunskap om textilavfall förändrade hennes sätt att handla.
– Jag fastnade direkt, säger Vaag till NRK och syftar på symaskinen hon fick i födelsedagspresent för nio år sedan.
Hon berättar att de låga priserna på nya kläder började bekymra henne när hon började tänka på arbetet bakom varje plagg.
– Varje plagg är tillverkat av någon.
Hennes oro handlar inte bara om vad människor köper, utan också om hur snabbt kläder har blivit något som ersätts i stället för att tas om hand.
– Jag vill verkligen bidra till att få människor att bli lite mer kvalitetsmedvetna, säger Vaag.
Hon hoppas att fler konsumenter ska välja kvalitet, laga det de redan äger och överväga second hand innan de köper nytt.
Ylva Eline Erbach, chef för Tekstilpro, ett norskt initiativ inom textilbranschen, säger till NRK att företagen är beredda att bidra ekonomiskt. Samtidigt menar hon att Norge behöver ett samordnat nationellt insamlingssystem som kan stödja återbruk och återvinning.
Ett sådant system skulle behöva tydlig sortering, tillförlitlig insamling och bättre lösningar för textilier som är skadade men fortfarande kan användas som råvara.
För det nordiska landet handlar förslaget om avfallspolitik. För klädindustrin är det en varningssignal om att snabb omsättning av billiga kläder snart kan bli betydligt dyrare.
Källor: NRK; EUR-Lex, Directive (EU) 2025/1892
