Ida Hansson
Att komma upp för en eller två trappor och känna sig andfådd är något många känner igen.
För vissa är det en tillfällig reaktion, för andra ett återkommande inslag i vardagen. Frågan är när det är normalt – och när det kan vara ett tecken på något mer.
Experter som HuffPost har talat med menar att sammanhanget är avgörande.
En vanlig kroppslig reaktion
Att bli andfådd i trappor behöver inte vara något konstigt.
Att gå uppför innebär en betydligt större belastning än att gå på plan mark, eftersom kroppen måste lyfta sin egen vikt. Det ökar syrebehovet och gör att andningen tillfälligt blir snabbare.
Hur påtaglig andfåddheten blir beror på tempo, belastning och individuell kondition.
Den som springer uppför trappor eller bär tunga kassar märker oftast av det mer än den som går lugnt.
För personer med stillasittande livsstil är reaktionen extra vanlig, medan vältränade ofta knappt noterar den alls.
När det kan vara en varningssignal
Samtidigt finns situationer där andfåddhet bör tas på allvar.
Om det är ett nytt symtom, om det förvärras över tid eller om återhämtningen tar ovanligt lång tid kan det finnas anledning att kontakta vården.
Experter pekar på att förändrad ork kan vara kopplad till underliggande tillstånd som hjärt- eller lungsjukdom, rökning, övervikt eller blodbrist.
Även hur snabbt andningen normaliseras är en viktig signal. Om flåset inte lagt sig efter flera minuter kan det vara ett tecken på att något inte står rätt till.
Andra symtom som bröstsmärta, huvudvärk eller synförändringar i samband med andfåddhet bör också tas på allvar.
Ett enkelt test i vardagen
Inom vården används trappor ibland som ett praktiskt riktmärke.
Att som genomsnittlig vuxen kunna gå upp tre till fyra våningar, även med vardagsbelastning som matkassar, utan allvarliga symtom ses som ett gott tecken på fungerande kondition.
Det är inte avgörande om man blir andfådd – utan om kroppen klarar belastningen utan varningssignaler.
Så kan uthålligheten förbättras
Den som vill bli mindre andfådd kan successivt träna upp sin kapacitet. Regelbunden vardagsrörelse, som promenader, trappgång eller trädgårdsarbete, hjälper kroppen att anpassa sig.
Styrketräning för ben och säte, exempelvis knäböj och utfallssteg, kan göra trappgången mindre ansträngande.
Samtidigt bidrar förbättrad kondition till snabbare återhämtning.
Experterna betonar vikten av att öka belastningen stegvis och att först behandla eventuella underliggande sjukdomar innan man pressar sig mer.
Källa: HuffPost
