Ida Hansson
För många av oss är morgonkaffet dagens tryggaste rutin. Men vad få tänker på är att hur du brygger ditt kaffe kan påverka hur nyttigt det blir.
De senaste årens forskning visar att allt från bryggmetod till rostning – och till och med bönsort – gör stor skillnad för kroppens reaktion på varje kopp, rapporterar Health.
Här får du en guide som reder ut vad forskningen faktiskt säger.
Bryggmetoden avgör mer än du tror
När man jämför olika sätt att brygga kaffe framträder ett tydligt mönster: metoder med filter och snabb extraktion ger oftast mest antioxidanter och polyfenoler, ämnen som kopplas till bättre hjärthälsa och lägre inflammation.
I flera studier hamnade AeroPress i topp när det gäller mängden antioxidanter och polyfenoler – tätt följt av handbryggt kaffe och vanlig droppbryggare. AeroPress är en enkel manuell bryggare där varmt vatten pressas genom finmalet kaffe med hjälp av lufttryck, något som både ger en mjuk smak och bevarar många av de nyttiga ämnena.
Presskaffe och espresso innehåller också hälsofrämjande komponenter, men i något lägre halter.
Cold brew – den senaste trenden – är mildare för magen och smakar rundare. Däremot verkar den varma bryggningen behålla fler antioxidanter. Cold brew innehåller dessutom ofta mer koffein eftersom kaffet står längre i blöt.
Sammanfattningsvis:
Vill du ha mest antioxidanter? Välj filtrerat kaffe.
Vill du ha mildare syra? Välj cold brew.
Rostning och böntyp förändrar kaffets innehåll
Att kaffe rostas för smak vet alla. Men rostningen förändrar också hälsoprofilen.
Ljusrost innehåller mer polyfenoler och antioxidanter eftersom mindre av innehållet hunnit brytas ned av värmen. Den innehåller även något mer koffein – och mer av ämnet akrylamid som bildas tidigt i rostningen.
Mörkrost har mindre akrylamid, lägre koffein och mildare smak, men också färre av de värmekänsliga växtämnena.
När det gäller bönsorten är Robusta starkare både i smak och koffein och innehåller ofta fler antioxidanter. Arabica – den vanligaste bönan – är mjukare, sötare och koffeinsnålare, men inte riktigt lika näringstät.
Forskning antyder dessutom att ekologiskt odlade bönor kan innehålla något högre halter polyfenoler, då de inte behandlas med syntetiska bekämpningsmedel, enligt Health.
Tillsatserna är ofta den verkliga hälsoboven
Många kaffedrycker förlorar sina fördelar redan innan de lämnar cafédisken. Sirap, vispgrädde, sötade växtdrycker och chokladsåser kan ge samma sockermängd som en burk läsk.
Det betyder inte att du måste dricka svart kaffe – men små justeringar gör stor skillnad. Mindre socker, mjölk i stället för grädde, eller en osötad växtdryck kan räcka för att kaffet ska behålla sina positiva effekter.
När det gäller trendiga specialkaffen – som svampkaffe, CBD-kaffe, gurkmejkaffe eller Bulletproof-kaffe – saknas ofta tydlig forskning. Effekterna är i många fall mer marknadsföring än vetenskap.
Så gör du en kopp som kroppen mår bra av
Det finns ingen perfekt bryggning som passar alla, men forskningen pekar mot några gemensamma nämnare:
• använd filtrerat kaffe om du vill ha mest antioxidanter
• välj goda, högkvalitativa bönor – gärna ekologiska
• håll koll på koffeinet, särskilt efter lunch
• minska sockret stegvis om du vill vänja dig av
Med små justeringar kan morgonkoppen gå från ren njutning till ren hälsovinst.
Källa: Health
